Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stenborgska truppens jämmerliga skådespelare ta upp tävlan med dem var,
som nyss framhållits, ej att tänka på, allra minst som någon spelbar
svenskspråkig dramatisk repertoar av någorlunda kvalitet icke stod att uppbringa
vare sig av original eller översättningar.
GUSTAV III:s OPERASCEN. THETIS OCH PELÉE.
Man beslöt sig då efter mycket övervägande, skriver Ehrensvärd, att
börja där andra nationer slutat: med en opera. Företaget var djärvt. Av
de stora kulturnationerna ägde endast Italien och Frankrike en nationell
opera. I Tyskland hade väl försök gjorts att skapa en sådan, men den hade
icke stått sig i konkurrensen med de av furstarna gynnade italienarna. Och
saknade man här i Sverige skådespelare och repertoar för en svensk
talscen, såg det sannerligen icke mera lovande ut med förutsättningarna för
ett stort operaföretag, som för det första krävde skådespelare och repertoar
även det, om också av annan art än talscenen, men därutöver en god
orkester, körpersonal, balettkår och sist men icke minst en tekniskt väl utrustad
scen. Intet av allt detta hade man. Och när man ändå, eldad av konungens
ungdomliga entusiasm, gav sig i kast med uppgiften, leddes man främst av
två bevekelsegrunder: dels hoppades man att musiken skulle överskyla den
dramatiska dialogens språkliga brister, dels beräknade man att ställa
Stock-holmspubliken inför en art av skådespel, som genom själva sin nyhet måste
förstumma kritiken, eftersom den icke längre inbjöd till jämförelse med
vad man tidigare haft.
Det märkliga inträffade att utgången bekräftade kalkylernas riktighet.
Den 24 januari 1773, på konungens 27-årsdag, kunde den Kongliga
Svenska Theatren på det under Jean Rehns ledning nyrestaurerade Bollhuset
vid Slottsbacken högtidligen inviga sin verksamhet med en svensk opera,
framförd av svenska artister i praktfulla dekorationer, målade av en svensk
konstnär. Operans namn var »Thetis och Pelée», texten var efter plan av
kungen själv författad av rådmannen i Stockholm Johan Wellander,
musiken var komponerad av den sedan 1754 i Sverige verksamme
kapellmästaren Francesco Uttini, som visserligen var italienare till börden och vars
musik klingade lika italiensk som hans namn.
Den hänförelse »Thetis och Pelée» väckte hos publiken svämmade över
alla bräddar. Man visste icke vad man skulle mest beundra, Uttinis
smekande melodier, som snart voro på allas läppar, hovsekreteraren Carl Sten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
