Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Topografiskt utkast till gamla och nya skolvägs-anläggningarna, i deras närvarande skick
H. H. E[rke]B[iskopenl tilleynadt» kallas denna karikatyr, tyvärr icke möjlig att bestämma
till visst dr. Den är emellertid ett vältaligt vittnesbörd om med vilket intresse striden
mellan d ena sidan anhängarna av den gamla latinskolan och d andra sidan förkämparna för
cn ny, pd undervisning i moderna språk och reala ämnen grundad skola, följdes av
den stora allmänheten. Det är icke att taga miste pd att konstnären hör hemma i det
antiklerikala läger, som i värnet av den gamla skolan framför allt sdg en kyrklig
maktfullkomlighet, och som med glädje hälsade möjligheten av tillträde till universitetet, som
skymtar i fonden, utan klassiska språk och hebreiska. — Litografi. Nationalmuseum.
själv författa och offentligen försvara en akademisk avhandling, vilken
kunde vara på latin eller svenska.
Härmed var alltså i lag fastställt, att respondenten själv måste författa
sin avhandling, ett krav, som stora undervisningskommittén med styrka
framställt — tidigare hade professorerna ofta skrivit avhandlingarna och
blott mer ambitiösa examinander själva författat — och vidare att latin
ej mer var obligatoriskt språk för avhandling och dispntationsakt. Förut
hade befrielse från latinet kunnat vinnas endast genom dispens utom
för avhandlingar rörande svensk historia och statsförfattning, vilka enligt
ett kungligt brev 1829 hädanefter fingo utges på svenska. Endast dröjande
vek dock latinet under 1800-talets lopp från sin gamla hegemoni vid uni-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
