Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
versiteten. Ännu 1836 skrev och försvarade W. E. Svedelius sin
doktorsavhandling över ett svensk-historiskt ämne på latin, varvid han av Geijer
fick beröm för att han »talade latin skapligt». Som obligatoriskt
examens-ämne även på den naturvetenskapliga linjen i fil. kand.-examen behöll sig
latinet så långt som till 1891, då med ett kungl. brev alla tvångsämnen
avskaffades.
1870 uppdelades den gamla fil. kand.-examen, som utan vidare
berättigat till disputation pro gradu, i fil. kand.- och fil. lic.-examen, vilken
senare skulle omfatta minst tre ämnen. Samtidigt omdöptes fil.
magistergraden till fil. doktorsgrad, en benämning, som dock alternativt förekommit
långt tidigare, t. ex. i 1825—28 års undervisningskommittés betänkande, och
man fick tillåtelse att utge doktorsavhandling även på andra språk än latin
och svenska. En ny djupgående förändring gjordes i 1891 års nyssnämnda
stadga om fil. kand.- och fil. lic.-examen: den bestämde, att fil.
kand.-exa-men kunde avläggas i fem ämnen, fritt valda bland fakultetens
examens-ämnen, och att fil. lic.-examen kunde tagas i två ämnen.
Bland övriga reformer, som förändrade universitetens organisation, må
nämnas, att 1876 års universitetsstatuter uppdelade den förutvarande
filosofiska fakulteten i två sektioner, den humanistiska och den
matematisknaturvetenskapliga, ett uttryck för naturvetenskapernas vunna
jämbördig-het med den humanistiska ämnesgruppen. Vidare förordnades i dessa
statuter om sakkunniginstitutionen vid professorstillsättningar, medan tidigare
konsistoriet upprättat förslag bland de sökande efter deras avlagda prov.
Antalet professurer i filosofiska fakulteten vid vartdera av rikets
universitet utgjorde 1826 13. De äro f. n. vid Lunds universitet 35. Den stora
utvidgningen av professurernas antal tillhör en senare tid. Då och då
inrättades under detta skede en ny professur, varvid intresset att fästa vid
universiteten en framstående man ofta var det drivande motivet. Så
skapades 1812 för Tegnér en professur i grekiska med utbrytning av ämnet ur
professuren i orientaliska och grekiska språken. Samma år gjordes den
viktiga uppdelningen av den naturalhistoriska professuren i Lund i tre
professurer: kemi och fysik, naturalhistoria (zoologi och mineralogi) samt
botanik, vilken sistnämnda professur tilldelades C. A. Agardh. En professur,
som till och med kom före sin tid, inrättades 1816 i Lund i franska, tyska
och engelska språken på grund av en donation av professorn i orientaliska
språk M. Norberg. Det förefaller dock, som om härvid, liksom i äldre tider
ej var ovanligt, vissa släktintressen influerat, alldenstund enligt donators
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
