Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Två Uppsalavyer från glimtarnas tid: d den vänstra ser man Guslavianum (till höger),
domkyrkotrappan (till vänster), därbortom Trefaldighetskyrkan och Odinslund med den
1832 till Gustav II Adolfs minne resta obelisken. Den högra bilden visar en studentnation
i militärisk marsch framför Carolina rediviva, universitetsbibliotekets 1841 invigda
nybygge, vars tredje våning länge fick tjänstgöra som akademisk festlokal. Byggnaden, som
börjat uppföras 1826, var ritad av C. F. Sundvall; biblioteket var under sin dåvarande
chef, J. H. Schröder, i stark tillväxt, vartill ökade anslag och en rad värdefulla donationer
(däribland av C. G. Brinkmans stora bibliotek på över 20,000 band) samt nyetab/erade
bytesförbindelser med utländska bibliotek och lärda samfund i främsta rummet bidrogo.
Litografi, efter teckningar av J. Way, från dr 1842. Lunds universitetsbibliotek.
förslag till dess förste innehavare utnämndes en f. d. sjökapten Jonas
Steck-sén, vilken visade sig ej besitta något högre filologiskt vetande. Om ämnets
betydelse fanns för övrigt så liten insikt, att regeringen 1837 enligt
konsistoriets förslag förvandlade ämbetet till en professur i levande språk och
estetik. Det var denna professur C. J. L. Almquist förgäves sökte, och som
Carl August Hagberg, Shakespeareöversättaren, erhöll (1840). Först 1858
återställdes den i sitt förra skick med titeln professur i nyeuropeisk
lingvistik och litteratur. Samma år tillkom en likanämnd professur i Uppsala
med C. W. Bottiger som första innehavare. Undervisningen i franska, tyska
och engelska språken hade tidigare varit anförtrodd åt »språkmästare» eller
lektorer, som tillhörde universitetets »exercitiimästare» tillsammans med
fäktmästaren, stallmästaren, dansmästaren och kapellmästaren. Filosofiska
fakulteten i Uppsala fick sin första utökning under tidsskedet med
inrättandet (1835) av en professur för P. D. A. Atterbom i »estetik och modern
litteratur». Den fick 1858 namnet professur i estetik och litteratur- samt
konsthistoria på samma gång som en likanämnd professur i Lund inrättades
med Gustaf Ljunggren som första innehavare. Samma år upprättades också
för vartdera av universiteten en första professur i nordiska språk.
Den juridiska fakultetens lärostolar ökades under tidsskedet från två
Sv. folket genom tiderna VIII. — 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
