Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Sovande backantinna», skapad i Hom 1811—12, är Byströms »första arbete såväl till
modell som huggning i marmor». Gamle Sergel lär ha gråtit av glädje på dödsbädden
vid åsynen av detta favoritelevens hemsända förstlingsverk. — Uppsala universitet.
NYKLASSICISMENS DYNINGAR INOM SKULPTUREN.
Stilströmningarna från stora världen nådde 1800-talets Sverige i en
ganska beskedlig form. Vad först klassicismen beträffar, så kom den mera vår
skulptur än vårt måleri till godo, vilket delvis får tillskrivas den kraft, som
utströmmade från Sergel ocb hans verk.
Sergels favoritelev, som han icke alldeles utan skäl var stolt över, var
Johan Niclas Byström (1783—1848). Denne drog till Rom 1810 och
stannade där till sin död med avbrott för några ibland fleråriga besök i
hemlandet. »Signor Nicola» var redan efter två års Romvistelse färdig med sitt
förnämsta, i varje fall mest Sergel-liknande marmorverk, som anlände till
Sverige så pass tidigt, att lians gamle lärare kunde få se det före sin död
(1814). Det var första exemplaret av »Sovande backantinna» i halv
kroppsstorlek, på sätt och vis ett motstycke4ill Sergels »Faun» fyra decennier
tidigare. Berusningens sensuella tolkning går här igen, omsatt i kvinnliga
former, som bättre passade Byström; i benställningen påminnes man också
en smula om lärarens mera barockpräglade ungdomsverk, men som helhet
visar figuren snarast släktskap med ett långt senare konstverk, Hasselbergs
»Näckrosen».
Backantinnan skiljer sig ganska fördelaktigt från många av
Byströms övriga marmorverk, där nyantikens glatta schablon eller dess ytliga
Sv. folket genom tiderna VIII. — 15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
