Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ångmaskinen. Av Tore Helleberg - Samuel Owen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
| Stenkolsfyndigheterna i Höganäs (jfr bd 8, sid. 287), där Erik Ruuth 1820 lämnade ledningen, sedan alla hans tillgångar förbrukats, fingo aldrig den betydelse för ångdriften i vårt land som man hoppades — kvaliteten var för låg. Stenkolsbrytningen i vårt land visade visserligen en oavbruten stegring — från omkring 50,000 ton 1870 till närmare 250,000 1900, men motsvarande siffror för förbrukningen av stenkol i vårt land äro 645,000 resp. 3,373,000 ton — siffror som tala ett mycket tydligt språk om ångans segertåg. — Den undre bilden (en litografi av J. H. Strömer efter teckning av H. P. Bäcklund) återger en del av anläggningarna vid Höganäs omkring år 1860; den övre en gruvinteriör med trallspår, kolkorgar, ett fyrfat som belysning och en gruvarbetare, stödd mot en grov stötta, lavering i tusch och sepia å ett skissblocksblad av Kilian Zoll 1852; privat ägo. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
