Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ångmaskinen. Av Tore Helleberg - Ångmaskinen får konkurrenter - Gustaf De Laval och ångturbinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fabriker. Den hade samtidigt undergått en ständig, kvalitativ utveckling. Vid
1880-talets början hade den bibringats en sådan fulländning, att man icke
såg några möjligheter att nå längre. Vid förstklassiga större
ånganläggningar uppnåddes värmeverkningsgrader av upp till 12 %, ett gott värde i
jämförelse med vad som vanns vid århundradets början. Ångmaskinen
utfördes även i relativt stora enheter särskilt för ångfartyg, som nu började
byggas i en tidigare icke anad storleksordning för atlanttrafik. Även
ångpannan hade undergått en kraftig utveckling, dock icke i samma takt som
maskinen, och den lämnade ännu mycket övrigt att önska.
1860-talet utgör en ny epok inom maskinåldern, i det att
förbränningsmotorn då började utvecklas till en användbar kraftmaskin. Den senare
våldsamt utvecklade motorismen kan sägas ha sett sitt upphov under detta
decennium. Redan på ett tidigt stadium började förbränningsmotorn i viss
mån undantränga ångmaskinen. Samtidigt kom den elektriska
kraftöverföringen till ökad användning, ett förhållande som även det på sätt och vis
medförde en viss inskränkning i ångmaskinens användningsområden.
Elektricitetens utnyttjande medförde nämligen ökade möjligheter att
tillvarataga vattenkraften, en kraftkälla, som förefanns i rikligt mått inom
vårt land. Ångmaskinen erhöll därigenom en konkurrent även i
vattenkraften. Förutom dessa förhållanden bidrogo en mångfald andra
omständigheter, bl. a. de ofta upprepade ångpanneexplosionerna, till att man ansåg
ångmaskinstekniken ha uttömt sina möjligheter, och man började t. o. m.
förlora tron på dess framtid. Tiden mellan 1880-talets början och
sekelskiftet blev också, torde man kunna säga, kritisk för ångtekniken, och det
erfordrades faktiskt något nytt epokgörande, för att ångan skulle kunna
hävda sig såsom kraftkälla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
