Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och armodiga: de hade hvarken vapen, hästar eller
husj marken var deras bädd, vilda djurs skinn
deras kläder, örter och rötter deras näring: all deras
förhoppning var ställd på deras pilar, dessa icke
heller af jern, men af ben, som de tillspetsat; jagten
närde qvinnor som män, och barnen hade mot regn
och vilda djur ej annat skydd än det skjul, som de
sammanflätade af grenar, och detta skjul utgjorde
de gamlas, som de ungas herberge; ett sådant
lefnadssätt skattade de lyckligare än att svettas med
åkerbruk och hustimring23*. Han hade äfven hört
beskrifning Tacitus gifver om iEstyerna (”mare scrutantur,
”ac soli omuium succinura, quod ipsi glesura vocant, inter
”vada atque in ipso litore legunt”), ser man, att de
bebodde bernstenskusten, således landet mellan Weichseln och
Diina. Om de bortom dem boende folken säger han:
”Pen-"cinorum, Venedorumque, et Fennorum nationes Germanis
”an Sarmatis adscribam, dubito: quamquam Peucini, quos
qui-”dam Bastarnas vocant, sermone, cnltu, sede, ac domiciliis,
”ut Germani agunt. Sordes omnium ac lorpor; procerum
con-”nubiis mixtis, nonnihil iri Sarmatarum habitum foedantur.
”Venedi mnlturo ex moribus traxerunt. Nam quicquid inter
”Peucinos Fennosque silvarum ac montium erigitur,
latroci-”niis pererrant.” Strabo, som skref vid pass 90 år före
Tacilus, sätter Peucinerna vid Ister- (Donau-) flodens utlopp
i Svarta Hafvet, således i det nuvarande Wallachiet; dermed
Öfverensståmmer äfven Ptolomaeus, som utarbetade sitt
geografiska verk vid pass ett balft århundrade efter Tacitus.
Mellan dem (Peucinerna) ocb Finnarne genomströfvade
Ven-derna det vilda, af skogar och berg uppfyllda landet, och
annat synes dermed icke kunna betecknas än den vida
landsträckan mellan Karpaterna och Duna samt trakterna kring
Alauniska höjden och öfre Wolga. Der öfverom, i
nuvarande Lifland och Estland samt de vidare upp mot norden
liggande landen måste Taciti Finnar sökas.
231) ”Fennis mira feritas, foeda paupertas, non arma, non
”eqni, non penates: victui herba, vestitui pelles, cubile
husmus; sola in sagittis spes, quas inopia ferri ossibus asperant.
”Idemque venatus viros pariter ac feminas alit. Nec aliud
”infantibus ferarum imbriumque snffugium, quam ut in aliquo
”ramorum nexu contegantur; hucredeunt juvenes, hoc senum
”receptaculum. Id beatius arbitrantur, quam ingemere agris,
”illaborare domibus, suas alienasque fortunas spe metuque ver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
