Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
häradet och målseganden, men skulle tillika vara
fredlös och landsflyktig och icke komma ur
fredlösheten eller forr få återvända, än den bad for
honom, mot hvilken han brutit* då han derjemle af
Konungen skulle återköpa freden med fyra tio
marker1056. Blodshämnden var en helig pligt från de
tider, då slägtskapsförbindelser utgjorde de starkast
sammanhållande banden mellan menniskorna och
”konongi oc Ihridi* lueradhi. Nr forwjerk* Iher ei$
Iher-"rae barn* lol, oc eig Iherr« hnsfrn lo«, oc engsis thes lot
ni bo a medli (hem, utan Iherre lot ensamme, thy at
”engin a annars lot at forw;erks, for thy at huar scat sin*
”sak ensamnuen böla;;” Festg.L., I. c. ”Nu ma
¿enginan-”n*rs forc giörsp, xi fadliir sons, ok sei son fadhurs, ok aei
”brodhor brodhors, «llr aen gin annaers fore giörae; skiptis
”aldrae loUer fyrst bort aflf saklösir aero, ok taki hwar sin
”lot snm han a j bono. Sidluen lians loUer sum brullikaer
”«r, skiptis i tbry, en lot takaer malseghand*, anncn
kun-”ungrr, thridhiae allir nuen;” Upl.L., I. c., och i
likståm-tnighet dermed Äfven de öfriga lagarne. Jfr SchIyler,
Jurid. Afhandl., t;sta lift., N:o 2: Edsöreslagarnes historia.
1056) Enligt Upl.L., (VVidh.B., XXIII: §. 6) voro alla bOier
karlgilda: ”All laghgi^eld Ihe aeru karlgild.” Med karlgild
betecknades sannolikt vigten, en karlgild mark således lika med
vägen mark eller mark silfver efter vigten, och antager man,
att den gamla vågna marken svarat mot den nuvarande
marken (eller 16 lod) myntvigt, så skulle ofvannåmnde 40
marker uppgå efter nuvarande mynlbeslåmning till ungefår 320
R:dr specie eller 853 H:dr B:co. Från karlgilda marken
skilde sig den under tidens lopp genom myntets försåmring
uppkomna och vid köp eller i handel gångbara talda eller
så kallade köpgilda marken; denna, efter Upl.L., svarade
mot efter Oslg.L. åler mot halilen af den karlgilda
marken ; i förra fallet således, om det antages, att ofvanraålta 40
marker utgingo efter penningmarken eller den köpgilda, skulle
de motsvara ungefår 713 R:dr specie eller 569 R:dr B:co,
i sednare fallet 160 R:dr specie eller nngot öfver 426 R:dr
B:co. Lågger man hårtill varornas ringa vårde denna lid, så blir
40 marks fridsboten ånnu ansenligare, åfven når man
derun-der föi*står penningmarken och ehuru denna i följande lider ånnu
mera föll mot silfvermarken. Jfr Schly ter, I. c., och
Nordström, Bidrag till penningväsendets historia i
Sverige, I. c.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
