Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255
spjut vid våra häradsrätter hade långt tidigare undergått en ej
oväsendtlig förändring. Fastespjutet (spessen) hade förlorat sin
udd, kanske äfven sin betydelse, hvarföre något spjuttag vid fastas
meddelande ej omnämnes af ^tisrnhöök. Deremot har han sig
väl bekant att, ehuru sådant på hans tid — d. v. s. då han
utgaf sitt arbete eller 1672 — ej mera brukades, vitnena vid
fastfarandet fordom plägat vidröra en stång till betecknande af
kontraktets fullständiga afslutande1). I slutet af 16:de och början
af 17:de seklet förekommer också ordet stångfattning
understundom i samma mening som skaftfarande; men det torde vara lika
svårt att uppgifva, när spjutet (hasta scotacionis legalis)
utbytts emot stången (baculum), som att med full säkerhet
bestämma, när äfven denna sista förvirrade lemning af en urgammal
rättssed alldeles upphörde. Att den fortlefvat längre i
Götalän-derne än i det öfre Sverige synes antagligt, men för säkert våga
vi ej påyrka det, då vi saknat tillfälle att på det vidsträckta fält,
som 17:de seklets fastebref och domböcker erbjuda, göra några
grundligare undersökningar. I gårdabref, utgifna under nämnda
sekels första hälft uti Småland, Öster- och Vestergötland, möta
ej sällan sådana uttryck som: thesse tolv såtho i nemnden
hyllo å (eller om) skaftet och äre här fäste åth; uppstodhe
herridznämndh och tingsskötte, m. fl. dylika, hvilka alla syfta
på detta bruk2). Ännu så sent som den 9 Maj 1666
meddelades i Värend fasta på Sunnanviks gård med skötning och
stångfällning efter denna landsorts lofliga sedvana, ett tillägg, som
dräckter, gifven Stockholm d. 17 December 1644, hog Stiernman Saml
af Kongl. Bref etc. Del. II. Likasom de flesta andra den tidenB försök
att reglementera den enskilda sammanlefnaden är äfven detta
"öfver-flödsförbud» ett märkeligt bidrag till kännedomen om tidens seder
och lif.
’) In signum perfecti jam contractus, Stjernhöök 1. c. s. 235.
2) Af de fastebref, förf. varit i tillfälle att se, kan han med
säkerhet påstå, att skaftfaiandet under första hälften af 17:de århundradet
ännu brukats i följande Vestgötahärader; Bollebygd 1601, Kind 1602 och
Redwäg 1612; i Ydre hårad af Östergötland 1620 samt i följande
Småländska härader: Njudungens Vestra 1606, Norra Vedbo 1618 och Vestbo
1637. I samtida bref från t. ex. Närike, Södermanland, Westmanland
och Vermland har ban deremot icke lyckats finna något på
skaftfaran-dets brak syftande uttryck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
