Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - backanal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
backanal (-en, -er), bacchanale*; P bacchanal
(orgie*), -isk, a. bachique,
backanis, bot. pimpinelle* saxifrage*,
backant (-en, -er)2, 1. kvinna bacchante*; rasande
ménade*; thyade*. 2. präst se under Backus.
-inna, se - 1. -isk, a. bachique,
back|e (-en, -ar), 1. backsluttning côte*; coteau;
sluttning pente*; penchant; [färdl uppför montée*;
utför descente*; stiguïng rampe*; pi väg
raidillon; kuiie colline*; upphöjning éminence*
(monticule); mitt i au milieu de la montée
(descente); à mi-côte*; gå sakta i t^arna ibl.
F filer doux; sakta ilarna doucement; tout
beau! upp och ~ ~er går âet här i livet la
vie a des ‘hauts et des bas; uppför à la
m.; en montant; utför à la d.; en
descendant; över berg och -ar par monts et par
vaux. 2. mark sol ; jord terre*; falla i
tomber par (à) terre*; slå i jeter par (à)
terre"; renverser; terrasser; jag (man) kan
slå mig (sig) i på, att så är F je parie
(FP je donnerais ~a tête à couper) el. je
mets ~a main au feu que cela est [ainsi];
F il y a gros à parier qu’il en est ainsi;
FP je veux que le erie me croque si cela
n’est pas; regnet står soin spö i il pleut
à verse*, à torrents el. F à seaux; c’est une
pluie torrentielle; gå ut på ibl. sortir de
la maison ; stå, sätta ngn på har ~ F être,
mettre qn sur le pavé el. la paille, F à sec.
backenstyck||e, å betsel montant [de bride*].
-s|stropp, porte-mors,
backhare, i uttr. rädd som en ~ peureux
(couard, poltron) comme un lièvre; F poule
mouillée; F brave comme un lapin,
backillbröder, se under Backus, -fest, fête* de
Bacchus; ibl. orgie*; se backanal.
backig, a. montueux; kuperad accidenté; vågig
ondulé, -het (-en), caractère accidenté &c;
nature montueuse; ⓞ.
backisk, a. bachique.
backillson, se under Backus, -stav, thyrse. -sång,
chanson* el. chant bachique,
back|[klöver, bot, trèfle [blanc] de montagne*
= Trifolium montanum L. -knalle, petite colline
escarpée; pi väg raidillon, -kol, ⚙ ’houille
grasse; charbon collant, -lag, ⚔ plat [de
matelots]. ⓞ Ex. Chef (förman), camarade
de plat. Rôle (fördelning) de[s] plats.
häckning (-en, -ar), ⚙ changement de marche*;
renversement de la vapeur; m. el.
mouvement en arrière; ⚓ vanl. culée*,
backsgast, gabier de beaupré,
backsignal, ⚔ ⚙ signal du renversement de la
vapeur.
backsippa, pulsatille* [anémone*] = Anemone
puisatilla L. ; F coquelourde* (coquerelle*) ; t
herbe* du vent (fleur* aux dames*),
backs||kamrat, ⚓ compagnon el. camarade (F
copain) de plat, -korpral, ⚓ quartier-maître
d’avant.
back[[sluttning, se -e 1. -smultron, fraise* (växt
fraisier) des collines* = Fragaria collina EHRH. ;
vulg. craquelin ; fraise* (fraisier) breslinge.
backsofficer, ⚔ officier en sous-ordre; göra
tjänst faire le service en sous-ordre,
backllstarr, bot. carex des bruyères* = Carex
ericotorum POLL. -Streck, å kartor ’hachure*,
backstuga, [misérable] cabane* (bicoque*;
masure*).
backstugu||hjon, -sittare, habitant d’une
cabane [sans terre* alentour]; F pauvre ’hère;
FP p. diable (paria),
back||svala = strand svala, -syra, humidité* du
soi au pied d’une colline (ci. des collines*),
-söta, bot. astragale m. = Astragaius l. ; réglisse*
hâtive, bâtarde el. sauvage = a. giycypbyiius l.
-timjan, serpolet; thym (utt. som nasalt tain)
Sauvage = Thjmus serpyllum L.
Back||us, npr. myt. Bacchus; Dionysos el.
Dio-nysus; bröder, män, hjältar, söner etc.
F amis de la dive bouteille (buveurs);
starkare ivrognes; F pochards; P soiffards;
PP soulards; ~>i präst prêtre de Bacchus;
bacchant (fig. cabaretier; F mastroquet);
gåvor, håvor el. säf t[er] äv. le jus de la
treille, etc.; tempel temple de B. (cabaret;
F assommoir); ägna ~ sin dyrkan vouer
un culte à B. (faire son dieu de la
bouteille).
båd (-et, =), 1. à) i allm. bain [chaud, froid,
d’alun, pour les ouvriers, populaire, de pieds,
de boues* (gyttje^), de mer*, de siège
(halv-sittoS), à domicile, de son (klï), d’acide
carbonique, scolaire, de soleil, de sublimé,
de soufre, thermal, turc, de vapeur*]; ibl. F
baignade* ; lotion* ; vara, ligga, sitta i ~et
être au (dans le) bain (dans la baignoire);
taga [sig] ett ~ prendre un bain; ⚙ ar.
brevet; b) teol. den nya födelsens ~ [le
baptême de] la nouvelle naissance (la
régénération*); dopets ~ le baptême. 2. badort ftr.
eaux*; ⓞ Ex. Personnel (betjäning),
garçon (betjänt) de bain[s]. Jour, couverture*
(filt) de bain. Température* du bain.
bad||a1, I. t. baigner. II. i. el. ~ sig i öppet
vatten se b. ; ⚔ badinrättning prendre un bain
(des bains); besöka badort prendre les eaux*
[de Porla]; han höll just på att ~ il était en
train de prendre son (un) bain; il était au
bain; ligga och ~ être aux eaux* [de]; resa
och ~ aller prendre les eaux* [de]; aller aux
eaux* [de]; fig. ~ i blod ibl. se noyer dans le
sang; ~nde i sitt blod baigné dans son sang;
~nde i svett tout en nage* (en sueur*), stark,
baigné (trempé) de sueur* ; ~ i tårar fondre
en larmes*; s’abreuver de 1.; être tout en
1. el. pleurs; ᚼ se noyer dans les larmes*;
~nc?e i tårar noyé de larmes*; [en]
fondant en larmes* ; tout éploré. -ande, I. a. se
föreg.; s.2 baigneur, -euse*. II. s. n. bain[s];
baignade[s]*; ⓞ.
① I ssr återges vanl. oförändrat. ② I följ. ssr förändrat. ⓝ Närmast motsvarande. ⓞ Återges genom omskrivn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>