Svensk-fransk ordbok / 290 (1922) Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - dålighet ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

b) skämt vin gâté; c) förfalskat vin frelaté; det
är nut väder il fait mauvais [temps]; ha ~t
väderkorn om hund avoir le nez dur; nua ångor
vapeurs* délétères (pestilentielles) ; ögon
des yeux faibles; la vue faible; örfil, som
icke är F soufflet qui peut compter, bien
appliqué, qui n’est pas mal; F fameux s.;
det är icke så nut äv. ce n’est pas si mal. -het
(-en), ofta ⓞ elakhet méchanceté*; förvrängdhet
perversité*; d&iigt tillstånd mauvais état; dålig
beskaSenhet mauvaise qualité; elände misère*
(pauvreté*), -t, adv. mal före eller efter verbet;
ibl. misérablement; piètrement, etc. se under
dålig; han har det mycket ~t il est en très
mauvaise passe el. posture; F ça va très mal
pour lui.

1. dån (-et, =), i allm. fracas; roulement [du
tonnerre]; mugissement [des flots]; im.
retentissement; bruit [formidable]; åskans ~
äv. [grondement du] tonnerre.

2. dån (-et, =), bot. galéopsis*; ortie* rougé
Galeopsis tetrahit.

1. dåna¹, i. buiira faire du fracas ; om åskan
gronder; rouler; tonner; om skott, trumpet retentir;
om hav och vågor mugir (rugir) ; kanonerna ~ allt
häftigare la canonnade devient de plus en
plus vive; kl. 5 ~ trumvirvlarna à 5 h. on
entend rouler le tambour; kl. 7 det första
kanonskottet à 7 h. on entend el. se fait
entendre; gronde; tonne; retentit; n*nde bi~
fallsrop, hurrarop un tonnerre
d’applaudissements, de ’hourras; ibl. des ‘h. frénéJ
tiques; nunde knallar bruit retentissant.

2. dåna¹, i. svimma tomber en défaillance* (ᚼ
pâmoison*); s’évanouir.

1. dånande, se 1. dån.

2. <i>dån||ande, svimmande évanouissement;
pâmoison*; défaillance* (syncope*; faiblesse*),
-dimp, se föreg.; få ~en se 2. dåna. -färdig,
près de s’évanouir &^c se ovan. -ing, se 2. -ande.

dår||a¹, t. fasciner; en imposer à; ibl.
enchanter; affoler; infatuer; bedraga duper; séduire;
tromper; låta sig av ngt äv. se laisser
prendre (éblouir) par qc. -aktig, a. fou (fol),
folle*; insensé; peu raisonnable;
extravagant; d’une folie; d’un fou, etc. -aktighet (-en),
folie*; démence*, se -skap. -ande, s.
fascination*; enchantement; affolement; ⓞ. -asyl,
asile d’aliénés, -avdelning, division* des
aliénés. -cell, cabanon.


dår|e (-en, -ar), 1. dåraktig människa fou (fol),
folle*; F insensé; F imbécile; sot, sotte*;
svara ej ~n på hans tal à sotte demande
point de réponse*; vår herre är de nuars
förmyndare ⓞ ibl. il y a un dieu pour les
ivrognes (ᚼ fous). 2. sinnessjuk aliéné; fou,
folle*; F échappé de Charenton (Bicêtre «t.
des Petites-Maisons).

dårhus, hospice d’aliénés, -hjon, pensionnaire
d’un el. de l’hospice des aliénés, se dåre 2.
-läkare, médecin d’un el. de l’hospice des
aliénés, -mässig, a. insensé; F idiot; vara ~
F être bon pour Bicêtre el. Charenton, se
dåre 2.

dårrepe, bot. ivraie* [enivrante] Loiium temuien-
tum L.

dårskap (-en, -er), [acte de] folie*
(extravagance*); begå ~er faire des folies*; det är
en nu att c’est une folie que de; il faut être
fou (insensé) pour.
dås|ja1, i. être somnolent, paresseux, etc. se foij.
-ig, a. somnolent; paresseux; indolent; lent
(inerte) ; ngn gg apathique ; [ab]alourdi
(léthargique); engourdi; 4 det nua vädret le temps
trop calme; göra nu ibl. F [ab]alourdir;
assoupir; appesantir. -Ighet (-en), somnolence*;
apathie*; alourdissement (léthargie*);
ap-pesantissement; assoupissement,
dåtid, ce temps-là; alors, -a, a. d’alors; de ce
temps-là (du t.; de l’époque*),

dåvarande, a. se föreg.; ~ ingenjören, numera
professor N. M. N., ancien ingénieur,
actuellement professeur; le prof. N., qui était
alors ingénieur,
däck (-et, =), ⚓ pont; rørr tillac ; på skutor t. ;
översta ~ pont; mellersta nu entrepont;
second pont; understa nu premier pont;
franc-tillac; utan nu non ponté; alle man i ~ à
bas {på nu en haut) [tout] le monde ! lägga ~
border le pont, -a¹, t. ponter. -ad, a.
4a ponté; två {tre) ~ à deux (trois) ponts,
-band, ~ guirlande* du pont,

däck|el (-eln, -lar), ⚙ chap[it]eau (dôme);
couverture*; modèle; typ. tympan; sadeim. coiffe*;
sellette*, -band, ⚙ couplet [de presse*],
däcker, dizaine* [de peaux*],
däckning (-en), i construction* de pont [de
navire]; ⓞ.
däcks..., 4 ... de pont. Ex. Charge* el.
cargaison* {last), passager de pont; ②. -balk,
4 [den längsta le maître] bau. -gast, 4
matelot de pont; Fponton. -karvel, barrot[in];
entremise*, -planka, 4 planche* de pont;
samtliga -plankor bordages pl. du pont.

dädan, adv. de là; en (de cet endroit), se
därifrån.
dägg|[a1, t. nourrir (allaiter), se giva di. -djur,
mammifère.

däld (-en, -er), vallon; ibl. gorge*; med många
nuer entrecoupé de vallons,
dämhammare, mus. sourdine*; på piano étouffoir.
dämmlla2, t. ~ för élever une digue contre;
barrer; arrêter; ibl. étancher; dämpa amortir
[le son]; ~ igen boucher; ~ in [en]diguer;
contenir dans son lit; ~ upp retenir; faire
monter; endiguer, etc. se dämpa, -ande,
diguement; ⓞ. -are (-n, =), mus. sourdine*; på
piano étouffoir.
dämning (-en), 1. [en]diguement; barrage;
étanchement; resultat digue*; b.; môle, etc.

2. ljudets amortissement (affaiblissement).

dämpila¹, t. 1. mus. assourdir (adoucir); mettre

① I ssr återges vanl. oförändrat. ② I följ. ssr förändrat. ⓝ Närmast motsvarande. ⓞ Återges genom omskrivn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>