Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - galizier ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
galizi||er (-n, -), Galicien, -sk, a. galicien; de
[la] Galicie*.
gaijon (-en, -er), ⚔ 1. ponlaine*; éperon.
2. ford. bevärat fartyg i spanska kolonier galion.
galjons||bild, ⚔ figure* du vaisseau, -däck, ⚓
poulaine*. -knä, ⚔ courbeton de 1’éperon.
øaljot (-en, -er), i föga br. galiote*.
gall, a. stérile* (bréhaigne*).
1. gall|a (-an, -or), veter. molette*; fiussn m.
du boulet; vessigon; genomgående ~ m.
chevillée el. soufflée.
2. gall|a (-an, -or), 1. anat. bile*; i fisk fiel; amer;
tömma, utösa sin ~ décharger sa bile. 2. fig.
fiel; bitter som ~ amer comme fiel el.
chicotin.
gallblomma, bot. fleur inféconde.
gall||blåsa, anat. vésicule* el. poche* biliaire;
Ex. Conduit de la v. b. -e, se 2. -a.
1. galler (-n, -), folkn. Gaulois.
2. gall|er (-ret, -), ⚙ grille*; n&tartat treillis;
metalltråds^ grillage; treillage; tr&~
claire-voie*; herald, frette*; grille*; jämn för bränsle
1 spiseln chenet[s]; för koks coquille*; framför eld
garde-feu; förse med n, sätta ~ för mettre
un grillage à; griller; herald, äv. fretter. -dörr,
porte grillée, à treillis el. à claire-voie*,
-fönster, fenêtre grillée, -grind, barrière
grillée el. à. claire-voie*.
galleri (-et, -er), galerie*; ibl. tribune*,
galler||port, se -dörr, -grind, -stâng, ⚙ barreau.
-verk, grillage; treillage,
gall||feber, fièvre bilieuse; man får ~ fig. F cela
vous met ’Tiors de vous; cela vous échauffe
la bile; reta ~ på ngn F fâcher qn tout
rouge; F faire sauter qn an plafond; PF
faire damner qn. -fui|, bilieux, -gång, canal,
conduit el. méat cystiqne el. biliaire,
gallllhampa, chanvre mâle, -humla, ’houblon
mâle, -hona, femelle* bréhaigne el. inféconde,
gallikansk, a. gallican; ~a läran, riktningen
le gallicanisme,
ga|limatias, galimatias (med bara ett 1).
gallisk, a. gaulois; ibl. de [la] Gaule"; des
Gaules*; ibl. gallique.
gallko, vache* bréhaigne el. inféconde,
gallmygga, zool. cécidomye* du blé Ceeidomyia
triticl.
gallr||a, I. s. O i gjutgods soufflure* (évent;
grillot; cheminée*); ⚔ i kanon chambre*. II1. t.
~ ut oanvändbara saker élaguer; éliminer; sortera
faire un triage de. -ig, om kanon chambré.
-Ing, élimination*; élagage; sortering triage;
av skog radage.
gall||sjuk, a. bilieux: atrabilaire, -sjuka,
maladie* biliaire, jfr -feber.
gallskrik, ‘hauts cris pl. ; cri aigu et perçant
(grand cri), -a, i. jeter de (pousser les) ‘hauts
cris; F crier à tue-tête; F crier comme un
aveugle qui a perdu son bâton; FP crier à
se décrocher (démantibuler) la mâchoire,
gall||spränga, t. crever l’amer (el. le fiel du
poisson), -sprängd, p. a. 1. eg. qui a le fiel
crevé. 2. fig. plein de fiel; bilieux (’haineux),
-stekel, zool. cynips; F mouche* des galles*,
-sten, läk. calcul biliaire; vetensk. cholélithe*;
cholélithiase*. -äpple, [noix* de] galle*,
-äpplesyra, acide gallique.
galmeja (-n), miner, calamine*; cndmie* fossile;
(T) Ex. Emplâtre (plåster), onguent (salva)
de calamine*.
ga|nt|as1, dep. i. a) faire des faces*, des
bouffonneries*; folâtrer; b) faire le fou; se
conduire comme un fou, un forcené, un
énergu-mène, ete. -ing (-en, -ar), fou, se galen;
uppföra sig som en ~ se galnas, b.
galon (-en, -er), galon; ibl. bordé; se roij. -era1,
t: galonner; ibl. border; chamarrer [d’or],
-erad, p. a. galonné, etc.; guldn tout
chamarré d’or, -ering, chamarrure’; galons pl.
[d’or, d’argent],
galopp (-en, -er), rldk. galop (p stumt) äv. dans och
musik; i ~ au galop [de son cheval]; i full
~ an grand galop; i kort ~ au petit galop;
falla in i ~ prendre le g.; se mettre au g.;
falla lätt i ~ donner de la main; sätta i ~
av. donner carrière* à; dansa ~ danser le g.
-ad (-en, -er), galopade*, -era1, i. galoper;
~nde lungsot phtisie* [pulmonaire] aiguë el.
galopante.
galosch (-C», -er), av guttaperka caoutchouc (sista
c stumt); av iader galoche*. -mun, F menton de
galoche*.
gält (-en, -ar), 1. cochon et. porc (c stumt) mâle;
farm verrat; fet som en ~ F gras à lard.
2. se mum. 3. ⚙ tackjämsstycke saumon; gös
gueuse*.
galvaniser||a1, t. galvaniser; ibl. étamer. -ing,
galvanisation*; ibl. étamage galvanique. (I)
Ex. Méthode*, procédé de galvanisation*,
galvani||sk, a. galvanique; ibl. voltaïque. -Ism,
galvanisme; ibl. voltaïsme.
galvano (oböjl.), cliché [galvanique]. ① Ex.
Gal-vano-caustique; galvano-cautère,
galvanomètre, galvanoplastique a. o. s.*,
galvano-typie*. ⓞ -kroml, O colorisation*
électro-chimique.
gam (-en, -ar), vautour,
gambitdrag, i schack göra ~ jouer le gambit,
gam|ma|, a. 1. i allm. vieux (framför vokal el. stnmt h
vieil), vieille*; ålderstigen âgé ; avancé en âge ;
om saker v.; ancien; ur~ antique; ngn gg
d’ancienne date; sur le déclin de l’âge; invétéré;
sckei~ séculaire; -la och unga, ~ och ung
jeunes et vieux; de äro -la bekanta ce sont
d’anciennes (de vieilles) connaissances*; ils
se connaissent depuis longtemps, etc.; ~ bok
vieux livre; livre ancien; antikvarisk 1.
d’occasion* el. de rencontre*; ~t brev äv. lettre* de
vieille date; ~t bröd pain rassis; på -la
dagar sur ses vieux jours, etc. se dag; under
-la firman sous l’ancienne raison sociale; nt
folk de vieilles gens; des vieillards; F des
* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk. ᚼ Mindre brukl. ⚔ Militärisk term. ⚓ Sjöterm. ⚙ Teknisk term. ‘h aspirerat h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>