- Project Runeberg -  Svensk-fransk ordbok /
553

(1922) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - husmård ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



mune] Mus musculus l. -mård, fouine* Mårtes
fotoa ERXL. -nummer, numéro (n°) de la
maison; med ~ 72 portant le n° 72. -nyckel, clef*
F du Grand Turc (des lieux), pour aller
quelque part*, se avträde 4. -piga»
domestique*; servante*, jfr -jungfru. -port, porte*
de la maison*; inkörsport p. cochère. -postilla,
«sermonnaire domestique», -predikant, -präst,
chapelain; aumônier, -rad, rangée* de
maisons*. -rannsakan, perquisition* (visite*)
domiciliaire ; företaga ~ hos ngn faire une
perquisition chez qn. -rum, i uttr. hava fritt ~
hos ngn avoir le logement, être logé chez qn ;
bereda ~ åt ngn préparer une chambre (un
logis) à qn. -råtta, liten souris*, se -mus, stor
rat, se råtta, -röta, dégradation* d’une
maison, etc.; betala en ~ av 800 Ter. ⓝ payer
800 kr. de frais de réparation*,

hussit (-en, -er), kyrkoh. cHussite. -[er]krig,
guerre* des cHussites.

hus||slöjd, [petite] industrie* domestique el. à
domicile, -spindel, zool. araignée* domestique
-1. commune Tegenoeria domestica WALCK. -SVala,
zool. hirondelle* domestique, de fenêtre* el.
à croupion blanc Hirundo urbica l. -svamp, " ⚙
champignon des maisons*, -tak, toiture*;
toit [d’une maison], -tavla, relig. règlement
de la maison (devoirs de la vie commune);
(n) devoirs pl. des maîtres et des serviteurs,
-tjuv, ᚼ voleur domestique, -tjuvnad, vol
domestique. -tjänare, domestique, -tomt,
terrain [à bâtir une maison], -tomte, gnome,
farfadet el. bon génie domestique (de la
maison).


hustru (-n, -r), femme* [mariée]; i allmogens mun
eller ock i högre stil épouse*; F moitié*; min, Er
~ återges vanl. med madame* med familjenamnet;
F ~a f., votre f. ; din ~ ta f. ; ha ~ o. barn
avoir f. et enfants (de la famille); tillbringa sin
lediga tid med ~ o. barn en famille*; ~ N. i
jnrid. handlingar o. d. [la] femme* N. ; taga till r
épouser; prendre pour femme*; se marier
avec; taga sig ~ F prendre f.; se marier,
husl|trupper, pl. liv- och ~ maison* militaire
[du Roi], -tyrann, tyran domestique;
bourreau de sa famille, -undersökning,
perquisition* (visite*) domiciliaire, -van, -varm, a. F
qui connaît les êtres de la (d’une) maison;
(5). -vill, a. vara ~ être sans logis [par
suite* d’un incendie] (chassé de chez soi) ;
F être sur le pavé; jag var ~ och I
härbärgeraden mig (matt. 25: 35) j’étais étranger et
vous m’avez recueilli, -villhet,se föreg.
-Visitation, se -rannsakan. -vägg, mur de la maison,
-värd, lagt. locateur; se -ägare; fru N. är vår
~ äv. nous louons de madame* N. -ägare,
-ägarinna, propriétaire2 [d’une maison]; som

hos sig inhyser arbetsfolk el. fattiga logeur, -euse*.
-ära, 1. fig. o. föråldr. honneur, gloire* de la
maison. 2. nu se hustru.

hut, I. interj. r, vet r, å ~ P F fichez-moi la
paix! ⓞ. II. s. (oböjl.) veta ~ [savoir] vivre;
ibl.avoir chonte*(de la pudeur) ;jag skall lära
hm veta ~ je lui apprendrai à vivre; ej veta
r, ej hava ngn ~ i sig n’avoir aucune
vergogne el. ni chonte* ni pudeur*; avoir toute
chonte bue; be< ngn veta r, lära ngn veta r
apprendre à vivre à qn; se följ. -a1, i. ~ åt
ngn F rabrouer el. rembarrer qn; F laver la
tête à qn. -lös, a. sans vergogne*, se under
hut; fräck effronté, -löshet, ⓞ effronterie*,
hutt, med köicn coup de talon; secousse*, -a,
se stöta.

huttll|a, i. 1. dröja, tveka lanterner; tergiverser;
biaiser. 2. göra narr berner; mystifier, se
gäckas; låta ~ med sig F se laisser attraper;
être dupe*; être la d. de sa bonne foi. -eri
(-et, -er) (jfr föreg.), 1. ⓞ tergiversation*; biais.

2. mystification*; ⓞ.
huttra1, i. grelotter; être transi [de froid],

huv (-en, -ar), ⚙ i* chapeau; coupole*;
capuchon; capot; chape*; rökr mitre* [de cheminée*]; ⚔ äv. coquille*; ⚙ väv. manteau;
liotte*; rökr äv. tournevent; ~ å ångmaskin
dôme.

huv|a (-an, -or), coiffe*; bonnet; béguin;
chaperon; capeline*; på häst camail; kappr
capuchon; ᚼ capulet,

huvud (-et,-en), 1. a) sa. kroppsdel tête* [d’homme,
de vieillard, d’enfant, de jeune fille*, de lion,
d’oiseau, de serpent, ronde, ovale, enfoncée
dans les épaules*]; poet. chef; F ibl. cerveau;
cervelle*; FP caboche"; P pompon; P lanterne*;
på gädda, vildsvin etc. ’hure*; stort ~ och litet vett
grosse tête, peu de sens; bära sitt ~ högt
porter ‘haut la tête el. la tête ‘haut ; hugga
ret av ngn couper la tête à qn ; brott som
kostar ret crime capital; gå och hänga ret
pencher (baisser) la tête ; avoir la t.
penchée; lägga sitt ~ till ro entrer dans son
repos; kasta ret bakåt rejeter la tête en
arrière; resa sitt ~ lever (dresser) la tête ; stå
ret F faire la poire; se tenir sur la tête;
F faire l’arbre fourchu; sätta sitt ~ i pant
F donner, parier sa tête [que]; F d. sa tête à
couper; vara ret (ett r) högre än N. avoir la
t. de plus que N. ; dépasser N. de la tête; être
plus grand que N. de [toute] la t. ; göra ngn
ett ~ kortare faire tomber la tête à qn;
från ~ till fot de la tête aux pieds; de pied
en cap; de bas en ‘haut; de ‘haut en bas ;
han har fått litet i ret le vin lui a monté
[un peu] k la tête ; F il est en goguette*, [un
peu] lancé (gris) el. F en pointe* de vin; ha
ont i ret avoir mal à la tête; riva (klia el.
klå) sig i ret när det kliar se gratter la tête
äv. av förlägenhet; detta vin slår i ret porte el.
monte à la tête; est capiteux; det går el. F
snurrar runt i hs ~ la tête lui tourne; upp
med ret levez la tête ! la tête ‘haute ! med
blottat ~ tête nue el. découverte; nu-tête ;
med högburet ~ la tête ‘haute; ansvara med

* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk.Mindre brukl.Militärisk term.Sjöterm.Teknisk term. ‘h aspirerat h.




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:09:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfr1922/0557.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free