Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - käla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
3. käl||a1, i., -e, se tjäl|a, -e o. s. v.
kälhyvel, ⚙ rabot à cannelures* el. moulures*,
kälk||backe, <lugeoire*> (pente*, côte*, etc. pour
luges*); åka se aller en luge*; luger.
-backs-akning, course* el. glissade* en luge*; partie*
de luge[s]*.
kälk||borgaraktig[het], se kälkborgerlig[het].
-borgare, F [petit] bourgeois: F épicier; F
boutiquier, -borgerlig, a. de [petit]
bourgeois, se föreg.; F qui sent le [petit] b. ; F du
dernier b. ; mt- adv. bourgeoisement; ⓞ.
-borgerlighet, mesquinerie bourgeoise; manières
bourgeoises pl.
kälke {-en, -ar), petit traîneau; i Schweiz luge*:
i Elsass schlitte (ofta *); för kälkåkning luge*; O
för ved ramasse*; stockm chariot [à patins];
åka se äv. luger: aller en luge*, etc. -med[e],
patin de luge* SS. -parti, partie* de luge[s]*,
-åkare, «lngeur». -åkning, course*,
promenade* el. glissade*en luge*: partie* de luge[s]*,
käll|a (-an, -or), source* [till de]; ibl. fontaine*;
fig. s.; ibl. autorité*; ha sin se prendre, tirer,
avoir sa s.; mn till framgång vanl. le secret
du succès; se till misstag source* (germe)
d’erreurs*; mn till allt ont la source de tous
les maux; tillstoppa det ondas -or arrêter le
mal à sa s. el. racine*: hava ngt från bästa
~ tenir qc de bonne (la meilleure) s. ; från,
ur säker se de bonne s. : de s. sûre
(authentique); i enlighet med -orna conformément
aux sources*,
källar||bod,chai (cellier), -disk, comptoir; ngn gg
buffet, -dorr, porte* d’une cave, -e (-n, -), 1.
till förvaring cave* [à bois, à vin] ; ibl. cellier;
caveau; lägga i se mettre en cave*;
descendre dans la cave; ᚼ encaver. 2. värdshus
restaurant [de l’Opéra]; ibl. taverne*: äta
middag på se äv. F dîner à l’auberge*, -frihet
(wieselgr., Hist. 12), licence* [de débit]
(patente*). -frihetsmedel, deniers pl.
d’exemptions* des caves* et tavernes*, -fönster,
fenêtre* de cellier el. chai &c se -e. -glugg,
soupirail, pl. -aux [de cave*], -gäst, client [d’un
restaurant], -hais, bot. Daphne mezereum daphné
m.; farm. mézéréum; bois-gentil, -kund,
client [d’un restaurant] SS. -koksa, aide* [de
cuisine* dans ~n restaurant], -liv, vie* de
restaurant (d’auberge*), -lokal, se -e. -lucka,
trappe*, -luft, air de (d’une) cave*, -lägenhet,
se -e. -mästare, restaurateur (traiteur);
propriétaire d’un (du) restaurant, -nyckel, clef*
de [la] cave* SS. -rörelse, [commerce de]
restaurant SS. -säl, salle* de restaurant;
salle* à manger, -svale, auvent (entrée*) de
[la] cave* SS. -sven (föi-aidr.), garçon [de restaurant]. -trappa, escalier de [la] cave*,
-valv, voûte* d’une cave; källare caveau,
-vå-ning, sous-sol.
käll||drag, source* d’eau vive; se -åder. -flod,
Dalälvens två mer les deux affluents, -flöde,
source* [du Rhin], se föreg, -forskning, re-
cherche*, science* des sources*, -frisk, a.
frais, fraîche*, -frö, grenouille* [commune
ßanuncula csculenta], jfr grodunge, -gräs, bot.
Ce-tabrosa aquatica.
källexikon (aftonbl. 28. 3. 94), dictionnaire des
sources*.
kallist (-en, -er), O baguette moulée,
käll||kall, a. très froid (5 à 12° G.), -krasse,
bot. Nasturtium aquaticnni cresson de fontaine*;
cr. officinal, -mossa, fontinale*.
källossning, se tjällossning.
källllskrift, source*; document; original:
manuscrit [0. el. primitif], -språng, source*
[jaillissante], -studium, étude" des sources*
(documents), -vatten, eau vive el. de source*,
-åder, veine* d’eau*; i sht «g. source*,
-åder-letare, sourcier (fontainier).
kälning, O snick. moulure*.
kält (-et), tracasserie[s]*; F rabâcherie[s]*: FP
scie*; ett evigt se äv. F des arias sans fin*,
-a, i, se om ngt F rabâcher la même chose
(chanson); ~ om ett och detsamma, och
käxa [sasser et] resasser les mêmes choses*;
F rabâcher toujours la même chanson; ~ på
ngn FP scier [le dos à] qn [om ngt au sujet
de qc]: obséder qn [par ses importunités*,
ses remarques*, ses prières*],
kältring (-en, -ar), 1. eg. tsigane (bohémien).
2. querelleur, se grälmakare ; homme
grincheux, chargnenx.
kämnär (-en, -er), förr ⓞ juge de paix*, -s|rätt,
förr ⓞ justice* de paix*.
kämp||a1, i. combattre [le bon combat, à
outrance*, pour sa réputation]; lutter [contre
l’alcoolisme, la tempête, la destinée, la mort,
la faim, etc.]; être aux prises* [avec]; se
débattre [contre]; ᚼ jouter; batailler; ~ en god,
en svår kamp äv. soutenir un bon c., un rude c. ;
~ och arbeta travailler rudement; ~ sig trött
se fatiguer à force* de lutter (à la lutte); j«r
fäkta, strida; se emot ngn i verklig strid se
battre (fig. lutter) avec el. contre qn ; ~ emot
ngt fig. ibl. réagir contre qc; ~ med ngn om
ngt lutter avec qn pour avoir qc (ibl.
défendre qc); el. i verklig strid äv. se battre avec
qn pour obtenir qc SS: se med (mot)
varandra äv. se battre; ~ med döden lutter avec
el. contre la mort; agoniser; ~ med stora
svårigheter äv. avoir el. éprouver de grandes
contrariétés*; ~ om herraväldet äv. se
disputer l’empire; liv och död se om honom la
vie et la mort se le disputent,
kämpailbragd, -dat, -dåd, ‘haut fait; prouesse*;
exploit [guerrier]; fait d’armes*; action
guerrière, -gestalt, se kämpe; ibl. forme*
athlétique, -grav, tombe* d’un champion SS.
-lek, joute*; lutte*; combat, -lik, a.
athlétique. -saga, ⓞ roman de chevalerie*; saga*
d’un (des) chéros. -skara, troupe* de
combattants (chéros SS), -sång, chant [en
l’honneur d’un] guerrier, etc. -vis, på se à la ma-
① I ssr återges vanl. oförändrat. ② I följ. ssr förändrat. ⓝ Närmast motsvarande. ⓞ Återges genom omskrivn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
