Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - nidingsdåd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
atroce; sacrilège, -dåd, forfait; acte
(action*) infâme (* scélérat(e)) ; infamie*; trait
infâme; ibl. sacrilège; ngn gg lâcheté*;
perfidie*; atrocité*; abomination*; F assassinat;
noire trahison, -funder, pl., -verk, se föreg,
nidsk, a. chiche; parcimonieux; F ladre; P
pingre; F crasseux; sordide; F ᚼ serré, -het,
chicherie*; parcimonie*; F pingrerie*;
lésine*; ladrerie*; sordidité*.
nidilskribent, se -skrivare, -skrift, pamphlet;
écrit diffamatoire; libelle; ibl. pasquinade*.
-skrivare, pamphlétaire ; ᚼ libelliste; ⓞ. -visa,
chanson* diffamatoire ; göra -visor om ngn
chansonner qn.
nie, F se nio.
nie||llera1, t. ⚙ (guldsmedsarbete) nieller, -ering, -o,
⚙ guld sm. nielle*; niellage; niellure*. -oarbete,
⚙ nielle*, -ör, nielleur; graveur de nielles*.
nig|a4 {neg. -it), i. faire une révérence; ~ för
ngn plier les genoux devant qn ; hälsa faire
la révérence à qn ; äv. saluer.
Niger, npr. aoden [le] Niger,
nigg|er (-ern, -rar), F négro; F moricaud.
nigning, 1. génuflexion*; dansk. plié. 2. sâsom
hälsning révérence*; göra en djup ~ faire une
profonde r.
Nigritien, geogr. = Sudan Nigritie* (t utt. c).
nihilllism (-en), nihilisme, -ist, -istisk,
nihiliste; ~ sammansvärjning complot
(conspiration*) nihiliste.
Nijmegen, npr. [paix* de] Nimègue*.
nikaisk, se nicensk.
Nikias, npr. F Colas, se Nikolaus.
Niko||barerna, npr. pl. les îles* [de] Nicobar.
-demus, bibl. Nicodème. -line, dopn. Nicole*;
Nicoline*. -laus, npr. Nicolas; F Colas; F
Colin.
Nikomedien, geogr. [la] Nicomédie*.
nikotin (-en o. -et), nicotine*; fri från ~ sans
n. -förgiftad, p. a. intoxiqué par la nicotine,
-förgiftning, intoxication* par la nicotine,
-salt, sel nicotique.
nikt (-et o. &r. -en], farm. lycopode; [poudre*
de] lycopode.
Nil||deltat, best. form, geogr. le Delta [du Nil].
-en, -floden, npr. best. rorm le Nil.
ni||lhäst, xool. Hlppopotamus amphiblus hippopotame,
-krokodil, zool. Crocodiius crocodile vulgaire el.
d’Egypte, -mätare, nilomètre; niloscope.
Nils, dopn. Nicolas; Colas; ᚼ Niel.
nimbus (-en), nimbe; oftare auréole*; ug.
auréole*; prestige.
Nimrod, bibl. äv. fig. Nemrod (le grand
chasseur devant l’Éternel).
Ninive, geogr. Ninive* (e stumt),
ninivit (-en, -er), folkn. Ninivite2.
nio, grundtai neuf, jfr fem o. nionde, -armad, p. a.
à neuf bras.
Niobe, npr. mjtoi. Niobé*. -id (-en, -er), Nio-
béide*.
niobium, s. oböjl. kem. niobium.
niolldubbel, -faldig, neuf fois* autant de; t
no-nuple; multiplié (répété, pris) neuf fois*,
-dubbla, -faldiga, t. ᚼ nonupler. -faldigt, adv.
neuf fois*, -handa, de neuf espèces*, -hörnig,
a. ennéagone; ennéagonal. -hörning,
ennéa-gone. -männingar, pl. bot. ennéandrie*.
nionde, a. ordningstai neuvième; ibl. neuf; den ~
i månaden le neuf du mois; för det
neu-vièvement, jfr femte.
nion[de]del, neuvième (n. partie*),
niol|tal, [nombre el. chiffre] neuf; ᚼ neuvaine*,
se tal. -årig, o. de neuf ans. -åring, enfant
(garçon, fille*) de neuf ans.
nip|a (-an, -or), geol. coteau riverain,
nipper, pl. smycken bijoux pl.; andra saker
bibelots; nippes*; menus objets; chinoiseries",
etc. alla i pl. -ask, -dosa, écrin (baguier, etc.).
-handel, bijouterie*; magasin de curiosités*
(antiquités*, objets de fantaisie*), -handlare,
bijoutier; ⓞ. -tippa, 1. P pimbêche*; F
péronnelle*; F mijaurée*. 2. se
grannlåts-docka.
nisch (-en, -er), ibl. niche*; case*; enfoncement;
ᚼ rentrant, -valv, ark. voûte* de niche*,
niskhet, se nidskhet.
Nisse, npr. smekform av Nils F Colas,
niss|e (-en, -ar), ⓞ [petit] lutin [travailleur];
farfadet; gobelin; ibl. kobold; bon génie;
esprit follet; fig. lutin; espiègle,
nisselring, ⚙ (sadeimakeri) anneau d’avaloire".
niss[e]mössa, ⓝ bonnet pointu,
nissöga, zool. cobitis tænia L. loche* [de rivière*].
1. nit (-et), ibl. zèle; ardeur*; ngn gg
‘haleur*; ferveur*; jalousie*; dévouement [à un
maître]; empressement; blint ~ i religion o.
politik äv. fanatisme; hans ~ för son zèle
pour, te iver ; av idel ~ par un pur motif de
zèle.
2. nit (-en, -er), lotteri o. fig. billet blanc [de
loterie*]; billet (numéro) perdant; han har
fått en il lui est venu un billet blanc;
son numéro n’est pas sorti; il n’a pas gagné;
han har fått idel ~er tous ses billets
portent blancs; il perd toujours (F à chaque
coup); il ne lui vient que des billets blancs.
3. nit (-en, -ar), ⚙ rivet; ibl. clou rivé, -a1,
t. ⚙ river; vid sin stoi cloué (vissé)
sur. — Med beton. adv. ~ fast river; ~ fast
ngt rid ngt joindre avec des rivets; ~ ihop,
r>* samman, ~ till river, -bleck, " ⚙
ri-vure*, se -järn. -bänk, ⚙ se -städ; urmak. outil
à trous.
nitfull, se nitisk.
nit||hammare, ⚙ marteau à river; rivoir. -hu-
vud, ⚙ tête* de rivet,
nitid, a. 1. élégant. 2. sans tache*; propre;
net.
nitisk, a. zélé; plein de zèle; empressé;
ardent; fervent; starkt exalté; en ~ ämbetsman
un fonctionnaire zélé; ~t avec ardeur*, etc.;
visa sig (vara) mycket témoigner (avoir)
* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk. ᚼ Mindre brukl. ⚔ Militärisk term. Sjöterm. ⚙ Teknisk term. ‘h aspirerat h..
* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk. ᚼ Mindre brukl. ⚔ Militärisk term. ⚓ Sjöterm. ⚙ Teknisk term. ‘h aspirerat h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>