- Project Runeberg -  Svensk-fransk ordbok /
1119

(1922) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - O - ormslinga ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



(dépouille/) de serpent[s], -slinga, -slingring,
serpentement; ligne sinueuse (ondulée);
sinuosité*; méandre. -Slå, zool. Anguis fragilis L.
[serpent] aveugle; serpent cassant; s. de
verre; vanl. orvet; ~r familjen scinques;
scin-coïdes; anguidés. -släkte, [reptiles]
ophidiens pl. -slända, zool. Raphidia mouche* à faux*,
-stav, caducée, -sten, min. serpentin[e*];
ophiolithe*; ophite*; draconite*. -stjärna,
zool. Ophiurua ophiure*; vulg. se sjöstjärna.
-stucken, -stungen, se -biten, -styng, se -bett.
-tjusare, charmeur de serpent[s], -tjusning,
ⓞ. -tunga, 1. eg. langue* de serpent; fig.
langue* de vipère*. 2. bot. Ophiogiossum
vuiga-tum ophioglosse*; échioglosse. -tämjare, se
-tjusare, -unge, serpenteau, -vråk, zool. Buteo
Tuigarïs BECHST. buse* vulgaire, -yngel,
couvée* de serpenteaux; fig. engeance* (race*)
de vipères*, -ägg, œuf de serpent (ofta de
couleuvre*), -ätare, ophiophage. -ätande (-t),
ophiophagie*. -ödl|a, zool. ophioïde;
chal-cide; lézard; -or zool. Scincidæ lézards
ophioï-des; scinques. -örn, zool. Circaetus îeucopsis
mangeur de serpents; messager; secrétaire; vanl.
serpentaire.

orna1, i. biiva orig prendre (contracter) un goût
(el. une odeur) de relent.

ornament (-et, -[er]), i allm. décoration*; vanl.
Ornement; återgives med en mängd speciella ord sa.
arabesques pl.; arceau; cul-de-lampe, etc.
-era, ornementer, -ering, ornementation*,
-ik (-en), art ornementaire (ornemental);
▼ani. art[s] de l’ornementation*, -ist (-en, -er),
ornemaniste; ᚼ ornementiste. -s|bildhuggare,
sculpteur d’ornements, -s|mâlare, peintre d’o.
-s|målning, peinture* d’o. -stil, style
ornemental.

ornat (-en, -er), costume officiel (ibl.
d’officiant); i full ~, revêtu de tous ses ornements.


orn|e (-en, -ar), verrat.

orner||a1, t. orner [de]; garnera garnir [de], -ing,
ornementation*; garnerande garnissage; garnering
garniture*.

ornitolog (-en, -er), ornithologue, -i (-[e]n),
ornithologie*, -isk, a. ornithologique.

1. oro ( -n), 1. rent fysisk agitation* äv. fig. ; mouvement[s]; ibl. remuement; ⓞ; vara i ~ vanl.
être agité. 2. rubbning (i en människas liv el. förhål,
landen) trouble ; perturbation*; i en församling etc.
agitation*; ofta mouvements pl. [divers]; i ett
land troubles pl.; mouvements pl. populaires;
upplopp émeute*; det är ~ i staden il y a des
troubles dans la ville; vålla ngn ~ susciter
des embarras (el. créer des difficultés*, ibl.
donner l’alarme*) à qn ; porter ombrage à qn ;
uppväcka ~ exciter des troubles; vara i ständig
(icke stå stilla en minut) être toujours en
mouvement. 3. inre oro, i siunet, sinnena vanl.
inquiétude* [för pour, sur, au sujet de]; ibl.
agitation*; trouble; bekymmer peine*; soucis
pl. ; ängslan anxiété[s]*; ot&iighet impatience*;

farhåga appréhension*; fruktan alarme[s]*; en
allmän ~ rådde i (hade bemäktigat sig)
sinnena äv. les esprits étaient inquiets; en
viss ~ råder på börsen une certaine
inquiétude s’est emparée de la Bourse: la
B. montre (accuse, manifeste) une certaine
inquiétude; la B. s’inquiète; jag hyser ~
för min bror äv. je suis en peine* pour (à
cause* de, au sujet de) mon frère; hans
tillstånd väcker ~ hos mig son état m’inquiète
(me cause des inquiétudes*, stark, m’alarme,
me cause des alarmes*); det är ~ i lägret
fig. l’alarme* est au camp; ngn Pg F la discorde
est au camp d’Agramant; nu blev det d:o l’a.
fut générale (au camp); l’émoi fut général;
~ i samvetet äv. tourment; scrupule;
remords; plågas av ~ äv. être dévoré (rongé)
d’inquiétude* : d:o för döden äv. souffrir
(subir) les affres* (el. être dans les transes*)
de la mort; d:o och tvivel être tourmenté par
le doute ; d:o och ängslan äv. être à la
torture; être sur le gril (utt. gri); hålla i ~
äv. ibl. F tenir en haleine*; gå (vara) i
ständig ~ être dans une inquiétude
(agitation) continuelle; det har försatt mig i
största (förorsakat mig mycken) ~ cela m’a
causé les plus vives inquiétudes (el. m’a jeté
dans une grande inquiétude); vara utan ~en
över det äv. se tenir tranquille là-dessus;
vanl. être sans inquiétude*; göra sig ~ över
avoir des inquiétudes* au sujet de; vålla
ngn ~ troubler la paix de qn; ~ i en tavla
mai. fracas.

2. oro (-n, -a?’), ⚙ urm. balancier.


OrOlla, t. 1. I vttre men. störa, vålla besvär el. obehag
troubler; ibl. susciter (causer) des embarras
(difficultés*) [à]; importuner; tracasser;
molester; F talonner; ⚔ o. fig. ~ med tata anfall
’•harceler; ~ ett land i krig infester; ⚓ ngn (F en
som sover) troubler le sommeil de qn. 2. tin
sin-net inquiéter; donner (inspirer) de l’(el. des)
in-quiétude(s)* [à]; stark, alarmer; bekymra mettre
en peine*; förvirra troubler; uppröra agiter;
bouleverser; tourmenter; ngn gg F marteler;
travailler; faire de la peine [à]; peiner;
poursuivre; intriguer; vexer; déranger;
entamer; F tirailler; det ~r honom äv. cela lui
pèse; det mig i högsta grad cela me cause
les plus vives inquiétudes (el. me jette dans
une grande inquiétude); hans tillstånd
mig, se under oro. ~ sig, refl., ~ sig för ngn
être inquiet (ibl. peiné) pour (à cause* de, au
sujet de) qn; ibl. être alarmé (en peine*, en
souci, sans repos) au sujet de qn; ~ sig över
ngt s’inquiéter de (sur); s’alarmer de; se
mettre en peine* de (au sujet de);
s’embarrasser de; prendre souci de; ᚼ se
travailler pour (de); s’affecter de; F se faire du
mauvais sang (el. ofta F de la bile) à cause*
(el. an sujet) de qc; FP se biler; ej ~ sig
av. resteT tranquille; det är ingenting att

* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk.Mindre brukl.Militärisk term.Sjöterm.Teknisk term. ‘h aspirerat h.




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:09:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfr1922/1123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free