Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - O - osminkat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fard), -t, adv. fig. sans déguisement;
sincèrement; franchement,
osmium (-), kem. osmium,
osmor|d, p. a. non graissé; non huilé; non oint
[roi]; om läder ibl. sec; ag., se trög; det är -t F
ça ne va (marche) pas.
osmunds||järn, metan, fer à (.d’]Osmund. -smide,
affinage à O.
osmyckad, p. a. non paré; sans parure* (ornement[s]); non décoré, äv. oskrymtad.
osmält, p. a. 1. om metaller, fett etc. non fondu
(liquéfié). 2. om föda o. fig. non (mal) digéré;
ibl. indigeste; ᚼ indigestible; ᚼ indigéré; F
qui reste sur l’estomac, -bar, o. 1. om metaller,
fett etc. qu’on ne peut [pas] fondre (liquéfier) ;
kem. infusible; réfractaire; apyre. 2. om föda
o. fig. indigeste; ᚼ in digestible; lourd; qu’on
ne peut pas digérer; ᚼ qui n’est pas
digé-rable; qui ne se digère pas. -barhet, 1. kem.
infusibilité*. 2. om föda o. fig. caractère
indigeste; ᚼ indigestibilité*; ⓞ.
osnuten, p. a., se onoslig.
osnygg, a. malpropre; qui n’est pas propre, se
smutsig; en ~ karl F un sale individu (F
bonhomme); un vilain monsieur (personnage);
FP un salaud, -a, se orena, -het, malpropreté*;
konkret ordure[s]*, se smuts[ighet], orenlighet.
osnöpt, p. a. non châtré; F non coupé; om häst
av. entier; qui n’a pas subi l’opération* de
la castration,
osnörd, p. a. non (sans être) lacé,
osockrad, p. a. non sucré ; sans sucre,
osorterad, p. a. hand. non assorti; om trå non
classé.
ospard, p. a., ha all möda lämna ingen
möda ~ n’épargner aucun soin; n’é. (el. ne
reculer devant) aucune peine; apporter tous
ses soins; ne pas plaindre sa peine; han hade
ali möda ~ nulle peine (nul effort) ne lui
coûta.
ospritad, p. a. 1. om bönor, arter non écossé.
2. om fjäder non ébarbé; non trié. 3. om vin
non alcoolisé (viné).
ospänd, p. a. détendu, se slak.
oss, (objektivform av vi) nous ; hos ~ chez nous;
~ emellan sagt entre nous [soit dit]; han
har presenterat ~ il nous a présentés; d:o
honom för ~ il nous l’a présenté ; vi ha
presenterat ~ själva nous nous sommes
présentés nous-mêmes; vem skall presentera
för honom qui nous présentera à lui? d:o
dig för ~ qui te présentera à nous? säg ~
sanningen dis-nous la vérité! säg ~ det
dis-le-nous! dis-nous cela! han har sett äta
il nous a vus manger; du har sagt ~ det tu
nous l’as dit; tu nous as dit cela; det är
han ser c’est nous qu’il voit; il nous voit,
nous; det kommer från ~ cela vient de [ibl.
chez] nous (el. ofta de notre part)*; hälsa
honom, från ~ saluez-le de notre part* ! låt[om]
gå etc. allons[-nous-en]! d:o skynda dé-
pêchons-nous! förråd ~ icke ne nous
trahissez pas! giv ~ plats faites-nous de la
(el. une) place! han hör till ~ il est à nous
(el. nous appartient); (tillbör &r en av de våra
il est des nôtres; ~ svenskar nous [autres]
Suédois! man slites om ~ tout le monde
veut nous avoir (el. veut avoir des Suédois) ;
han underkastar sig ~ il se soumet à nous.
ossifi||era1, t. vetensk. ossifier, -kation (-en),
vetensk. ossification*.
1. OSt, 1. oböjl. väderstreck est (förk. E.), se Öster;
roch väst l’Est et l’Ouest. 2. (-en), vind
[vent d’]est (förk. E).
2. ost (-en, -ar), 1. fromage; itcrgive» ofta med
blotta namnet på tillverkningsorten brie :
camembert; cantal; coulommiers; marolles;
munster; pont-1’évêque; port-salut; roquefort, etc.;
gammal fromage [bien] fait; get^ fr. de
chèvre’* (el. de S* Marcellin); grädda,
över-fet ~ fr. de (ibl. à la) crème*; mager
skummjölksfr. maigre ; surmjölkso* fr. de
lait caillé (el. de Leyde*); sötmjölkshelfet
fr. gras (de lait frais); holländsk ~,fr.
decHollande; F chollande; schweize~ fr.de
Gruyère*; gruyère; stor platt, rund vam.
meule* de fromage; ~ och bröd du pain et
du fromage. 2. fig. a) jag skall betala dig
för gammal ~ F tu me le payeras [plus cher
qu’au marché]; tu t’en ressentiras; F il
t’en cuira; F cela te retombera sur le nez;
b) lycklig ~ F veinard; F chançard; F coq
en pâte*; han är en d:o F il est né coiffé;
vilken d:o han är quelle chance il a! il a de
la chance; F quelle veine il a. -a1, t. cailler,
-a sig, refl. se cailler.
ostadd, p. a. non engagé; qui n’a pas reçu
d’arrhes*; sans condition* (engagement).
ostadig, a. ombjtlig changeant; som ej varar länge
instable; om vädret variable; incertain; om
karaktär inconstant; vankelmodig versatile;
ombjtlig, opftiitlig volage; h&iiningsiös ibl.
inconsistant; nyckfull capricieux; quinteux; ovisa
incertain; kringirrande errant; vagabond;
ambulant; vacklande chancelant; vacillant; ᚼ
branlant; ej fast qui n’est pas ferme
(solide); qui manque de fixité* (ibl. d’assiette*);
mal assuré; mal affermi; ngn gg léger; im.
mobile; fluctuant; fragile; flottant;
journalier; inégal; passager; sujet au
changement; variant; fugitif; fugace; ~ muable;
erratique; ondoyant; mouvant; ~t bord av.
table* mal d’aplomb ; ~ gång vanl. pas
chancelant (mal assuré) ; ~ karaktär, människa av.
ibl.caméléon; F papillon; vara ~ ibl.av. varier;
changer, etc.; ugn gg F papillonner; vara ~ på
benen être peu ferme (solide, ibl. d’aplomb
el. être mal affermi) sur ses jambes*; ibl.
F faire des bordées* (zigzags); zigzaguer,
-het, (jfr ostadig) inconstance*; ibl. humeur
changeante (vagabonde); variabilité*;
variation*; inégalité*; manque de fixité* (con-
* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk. ᚼ Mindre brukl. ⚔ Militärisk term. ⚓ Sjöterm. ⚙ Teknisk term. ‘h aspirerat h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>