Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - rinnande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nom ängen arrose; ~ ihop, seßyta ihop, ibl.
är. löpna, levra sig; ~ in, se ßyta in; om Höder,
se falla [in] i; vattnet rann in genom
fönstret äv. Tean* entra par la fenêtre ; ~ ned
c. etc. [en bas]; rnisseler; tårarna ~ nedför
bons kinder äv. les larmes* inondent ses joues*;
sinnet rann på honom il eut (fut pris d’]un
accès [de fureur, de rage*, etc.]; il (sa bile)
s’échauffa; il s’emporta; ~ tillbaka refluer;
~ upp prendre sa source [dans]; tirer sa s.
[de]; sortir; naître; commencer à paraître;
Po ~er upp på Monte Viso Le Pô prend sa s.
au (sur le) mont Yiso ; solen -er upp le soleil
commence à paraître (ci. se lève); ~ ut s’éc.
[au dehors]; säden har runnit ïtt s’est égrené;
blodet rann ur såret s’échappait (ci.
ruisselait); ~ ut i havet se jeter dans la mer, se
falla i; ~ ut i sanden, se sand; ~ över
déborder; se répandre; s’enfuir, -ande, I.
p. a. coulant; ~ näsa nez ronpieux: roupie*
~ vatten eau coulante (courante); eau vive
(ruisselante); jag kan alltihop som ett ~
vatten je sais le tout (el. ibl. j’ai tout cela)
sur le bout des doigts; ~ ögon yeux
chassieux; chassie*; läklippitude*. II. s. [é]coulement; ruisellement; cours; fuite*; näsans ~
roupie*; ögonens ~ chassie*.
rinoceros (-en, -ar), looi. rhinocéros (s höres).
rinoplastik, rhinoplasti[qu]e*.
1. rip]a, I. (-an, -or), se 1. repa 1. II1. se 2.
repa 1.
2. rip||a (-an, -or), zool. lngopus leach. lagopède;
daln L. aibus 1. subalpin blanc (el. des saules) ;
vulg. perdrix (gelinotte) blanche (de neige*);
fjäl In l. mutus 1. des Alpes*; ptarmigan;
skogsn, snön, se daln. -bär, bot. Arctostaphylos
alpina, växten arctostaphyle des Alpes*;
arbousier; frukten arbouse*, se mjölonris. -jakt,
chasse* aux perdrix blanches, -orre, zool
Tetros îagopides NiLSS. tétras lagopède;
gelinotte* tétras.
ripost (-en, -er), fäkt. riposte*, äv. fig. -era1, i.
fakt. riposter, äv. fig.
rips {-en o. -et, -er), tyg reps; siden ~ faille*,
-klänning, robe* de f.* -vävnad, tissu de reps
(siden faille*).
ripsläkte, se 2. ripa.
ripllvide, bot. saiix giauca saule glauque, -ört, bot.
Cbamorcbis. alpina L. Ophrys* des Alpes*.
1. ris, 1. (-et), a) kvistar ramée*; rameaux pl. ;
ramilles* pl.; branchage; émondes* pl.;
coulants pl.; brindilles* pl.; brins pl. [de fagot];
menu bois; menues branches pl. ; ramassis
broutilles* pl.; björkn brins (rameaux) pl.
de bouleau; kvastn rameaux pl. à balai;
b) arters etc. till risning rame*; c) grann äv.
sapin haché; d) blfibärs-, lingonris etc. broussailles*
pl.; klådn, indalsn Myricaria germanica myri-
caire germanique; smultronn coulants pl. du
fraisier; e) risiga buskar broussailles* pl.; arbrisaeau[x]; det ar ingen skog biott ~ des brou.;
du mort-bois; samla ~ i skogen ébûcheter;
plocka bären utan att upprycka net la planté; en
knippa ~ un fagot [de br.*]. 2. (-et, -), a) tîii
straff verge[s* (ngn gg o. F)]; Själva straffet ofta
fouet; binda ~ åt egen rygg fig. donner des
v.* pour se fouetter; vanl. fournir des armes*
contre soi; få [smaka] avoir la v. (ei
le f., PF la fessée); être fouetté; frukta net
craindre la (F les) v. ; ge n, låta smaka net
F donner la v. (el. le f.) [à]; fouetter; battre
[à coups] de verges*; fustiger; PF fesser
tvinga ngn att kyssa net faire baiser les v.*
à qn; slita ~ föråldr. être fouetté (fustigé);
tukta med jämn ... avec une verge de fer;
vara. vuxen ifrån net être (hors de pnge*;
ne plus être sous la férule; b) fig. ibl. verges*
Pl.; fléau; affliction*; châtiment; calamité*.
2. ris (-et), bot. Oryax riz; odlat ~ o. sativa riz
cultivé; höns med ~ au r.; oskalat ~ r. en
balle*; paddy; skalat ~ r. pelé.
3. ris (-et, -), om papper rame* [de papier].
ris||a1, t. 1. joncher de rameaux [de sapin, etc.];
~ med finhackat granris äv. j. de sapin
haché. 2. ~ skog nettoyer débroussaillés*;
éclaircir. 3. aga, se ge ris; fig. châtier;
punir; affliger. 4 stödja ärter, bönor etc. rainer;
mettre des rames* [à],
risalit (-en, -er), konst, partie saillante; ressaut,
risbastu, fouet; ibl. volée* de coups; P fessée*,
se 1. ris 2.
risbrännvin, eau-de-vie* de riz; [a]rac[k].
ris||bränsle, menu bois; fagots pl.; ramilles*
-buske, arbrisseau [épineux]; broussaille*.
-bädd, ⚔ fagotaille*.
ris||fodermjöl, farine* de riz à fourrage, -fält,
champ de riz; rizière*, -gryn, koll. riz; finaste
semoule*; ett ~ graine* de r. ; ett ~ un grain
de r., se föij.
ris[gryns]||gröt, kök. bouillie* (gruau) de r. ; r.
au lait, -kaka, kök. gâteau de r. ; ~ med frukt
pain de r. aux fruits, -pudding, kök. pouding
de r. -soppa, potage au r. ; ibl. r. au gras,
-välling, kök. ⓞ; fransk riz au lait; potage de
r. [au 1.].
ris||gård, 1. fisk. congre ; courtine*. 2. se roij.
-[gårds]hag (-et, -), claie*; clayonnage;
échalier; étalier; chaie morte (sèche), -hög, amas
de menu bois; ramier, etc. -ig, a. couvert de
brins de fagot, etc.; buske épineux,
risiko, hand., se följ.
risk (-en, -er), risque; icke påbörjad ~ r.
vierge ; företaga ngt på egen ~ entreprendre
qc à ses risques et périls; ᚼ courir le
hasard de qc; löpa ~ couvrir le r. (el. la
chance); être aventuré, se -era; stå ~en el.
sin egen n, taga ~en courir le r. (el. la ch.);
tenter la fortune; F jeter la plume au vent;
jag skall stå ~en äv. F je me risque; med ~
att ... au r. de ... ; på herr S:s räkning och ~
sur le compte et au r. de; utan ~ sans r.
risk|a (-an, -or), bot. Lactarius lactaire; -or demi-
① I ssr återges vanl. oförändrat. ② I följ. ssr förändrat. ⓝ Närmast motsvarande. ⓞ Återges genom omskrivn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
