Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sjunkande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
retourner (faire retour) à l’état premier; rv
tillbaka på kudden retomber; ~ undan, se s;
ibl. B’abaisser; s’affaisser; céder; fondre;
ngn gg s’absorber; marken ~er undan honom
le soi s’effondre (el. croule, cède, se dérobe)
sous ses pieds; vattnet -er undan l’eau
retombe. -ande, I. p. a., se föreg.; i ~ tillstånd
4* près de couler [à fond] (el. sombrer); en
~ storhet ibl. un soleil couchant. II. (-t), se
-ning ; penningvärdets ~ la dépréciation* de
l’argent; vara i ~ se -a. -färdig, se
fallfärdig ; 4* près (sur le point) de sombrer,
-huvud, se gjuthuvud. -ning, (jfr -a) ibl.
enfoncement; descente*; abaissement;
affaissement; éboulement; ngn gg déclin;
décadence*; descente*; dégradation*; décrue*;
écromlement; ravalement; dégonflement; ebb
déchalement; immersion*; précipitation*;
prisernas diminution*; dépression*;
dépréciation*, jfr sänkning.
Sjupp, se sjubb.
sju||rygg, zool. Cyciopterus îumpus lompe. -sidig, a.
à sept côtés; heptagone, -sjungande, F chic,
épatant, -skinnsgröt, kok. 0. -sovardagen,
best. form les (le jour des) Sept-Dormants ;
när det regnar på ~ kommer det att regna i
sju veckor quand il pleut aux Sept-Dormants
il pleut sept semaines* durant, -sovar|e, 1.
grand dormeur; ᚼ couve-plumes; F loir; de
sju ~ les Sept [frères] Dormants; vara en ~
F dormir comme un loir; ibl. d. (faire) la
grasse matinée. 2. zool. Myoxus Giis loir,
-sovar-stad, ville* des S.-D.; v. morte (ennuyeuse),
-soverska, ⓞ, se -sovare. -stavig, a. à (de)
sept syllabes*; heptasyllabique. -stjärnan,
best. form les Pléiades*, -talet, best. form le
nombre sept; ᚼ n. septénaire.
sjuttio, giundtai soixante-dix; ᚼ soixante-et-dix ;
ᚼ i Belgien o. Schweiz äv. septante; de ~
uttol-karne les Septante, -nde, ordningstai
soixante-dixième; ᚼ septantième .-n[de]del, s.-dixième
(septantième) [partie*], -tal, 1. [nombre]
soixante-dix; ᚼ septantaine*; det var ett ~
tillstädes l’assistance* nombrait environ
s.-d. ; il y avait environ s.-d. personnes* {+[pré-
sentes].+} 2. på set årtal aux environs de
s.-d. ; ibl. après s.-d. ; han är på set ålder il a
[dé]passé (el. il a plus de) s.-d. ans; il va sur
ses quatre-vingts ans; han är en man på
~et ~ c’est un septuagénaire, -årig, a. de
soixante-dix ans, se föreg, -âring (-en, -ar),
septuagénaire; en ~ [homme (femme*)]
septuagénaire.
sjutton, grundtai dix-sept; å s! diable (diantre)!
peste! pas possible! F tu m’épates; P tu
m’en bouches un coin; ce n’est pas sérieux,
eto.;för ~ parbleu! morbleu! F mais, dame!
F bien (P pour) sûr, etc. se visst, -de, a.
ord-ningstai dix-septième; Ludvig den ~ Louis
dix-sept (skrives XVII). -[de]del, d.-septième
[partie*], -hundratalet, le dix-huitième siècle;
på ~ au d.-h. s. -årig, a. [âgé] de (el. qui a)
dix-sept ans. -âring (-en, -ar), han (hon) är
en ~ il (elle) a dix-sejjt ans; en ~ a) un
garçon, b) une jeune tille (ᚼ personne) de
dix-sept ans.
sju||tusen, räkn. sept mille, -årig, a. [âgé] de
(ci. qui a) sept ans; ᚼ septennal; -årskriget
la guerre de Sept Ans; ~t ämbete septennat.
sjâ (-et), grande peine; mal; ⓞ; ha ett
fasligt ~ med ngt avoir de la peine à (el. äv. se
fatiguer à, F se démener pour faire) qc. -a,
t. travailler au port; ᚼ débarder; utröra
si&p-arbete P turbiner, -are, débardeur;
déchargeur (ouvrier) du port.
sjåp (-et, -), nigaud (-e*); benêt; sot (sotte*);
FP godiche*; cruche*; ibl. om kvinna oie*;
prude*, -|a, I. (-an, -or), se sjåp. II. i., ~ sig
faire le nigaud, etc., se sjåp; ibl. F f. l’enfant,
-eri (-et, -er), nigauderie*; niaiserie*; ibl.
enfantillage. -gås, se under sjåp. -ig, a. nigaud ;
bégueule; niais; se sjåp. -ighet, se -eri.
1. själ (säl) (-en, -ar), zool- Phoca phoque; veau
marin, se -hund, blåss Cystophora cristata ph. à
crête* (capuchon); knubbs ?h. vituiina ph.;
veau m., se -hund, grås Halicboerus grypus ph.
gris; halicore; dugong; grönländsk ~ ru.
groeniandica ph. du Groenland (el. à croissant);
ringlad ~ ph. anneiiata ph. annelé (marbré).
2. s]äl (-en, -ar), âme*; ibl. esprit; fig. ngn gg
vie*; élan; ressort; pivot; mod courage;
cœur; djurens ~ ibl. l’a. sensitive; de dödas
sar les âmes* des trépassés; les mânes des
morts; sörja för sin ~ äv. songer à son â.*;
hans ~ är hos Gud son â.* est devant Dieu;
nu har den arma ~en fått ro enfin il peut se
reposer; e. il a reçu ce qu’il désirait; en glad
~ (person) un gai compagnon (F luron); ibl. un
bon vivant; un gaillard; Fun drôle de corps;
FP un bon zig; människan har en fömuftig ~
une âme douée de raison*; en from ~ se
under from; han är en d:o ofta F on lui donne-’
rait le bon Dieu sans confession*; han är en
god ~ F c’est une bonne â. (vanl. F pâte
[d’homme]); en hederlig ~ (person) honnête
homme (femme*); ha en känslig ~ äv. avoir
la fibre sensible; små ~sar petits esprits;
stora ~sar grandes âmes; trogen ~ F nature
dévouée; ädel ~ noble coeur; 5000 sar
âmes*; det fanns här ingen levande ~ il n’y
avait personne (pas â.* qui vive, pas â.
vivante, F pas un chat), se under människa ;
varenda ~ är borta tout le monde est sorti;
förarga ngn ända in i ~en äv. déplaire
souverainement à qn; hata ngn in i ~en chaïr
qn à mort*; med kropp och ~ corps et âme*;
de toute mon (son, etc.) âme*; det upprör mig
ända in i ~en j’en suis ému jusqu’au fond
de l’âme*; cela me fend le cœur; j’en ai
l’âme navrée; de äro liv och ~ F ce sont les
deux doigts de la main; av hela sin ~ de
toute son âme*; de tout [sou] cœur; vara
① I ssr återges vanl. oförändrat. ② I följ. ssr förändrat. ⓝ Närmast motsvarande. ⓞ Återges genom omskrivn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>