Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - smädeskribent ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-skribent, se -skrivare. -skrift, écrit injurieux
(diffamatoire); tryckt äv. libelle; diatribe*;
pamphlet; pasquinade*. -skrivare, libelliste;
pamphlétaire, -tal, propos (discours)
diffamatoire, se -ord, ibl. philippique*. -tunga,
langue venimeuse (de vipère*, d’aspic, de
serpent), -visa, chanson* diffamatoire, se
-dikt.
smädlig, a. injurieux; ibl. outrageant:
calomnieux; diffamatoire; virulent; mot Gud
blasphématoire; utslunga ~a tillmälen mot ngn
proférer (F vomir) des injures* contre qn;
ibl. tenir des propos (discours) injurieux
pour (ibt. sur le compte de) qn ; hans ~a tal
la virulence* de ses discours, -t, adv.
inju-rieusement, etc.
smäktlla, i. languir; e, längta efter languir
(soupirer) après, jfr försmäkta. -ande, I. jo. a.
languissant: affekterat el. överdrivet langoureux;
med ~ blick lauguissamment;
langoureusement. II. s. langueur*.
smälek (-en), ignominie*; ofta opprobre; honte4;
avilissament; ibl. affront; outrage; han har
lidit mycken ~ il a essuyé bien des outrages
(affronts); on l’a cruellement outragé.
smäll, I. (-en, -ar), 1. ljud coup; claquement;
ngn gg éclat: détonation*; ᚼ claque*;
explosion*, se knall; piske claquement (c.) de
fouet; âske c. de foudre*; spricka med en ~
crever; faire ex.*; han gläder sig åt een
[som gamla kuskar] ⓝ le vieux Bellérophon
aime encore le clairon; en ~ höres äv. on
entend une détonation. 2. slag coup; få sig
en ~ recevoir un c. (el. une tape); slå två
fugor i en ~ F faire d’une pierre deux coups.
3. på piska [bout de la mèche d’un] fouet.
II. (-et), stryk F claques* pl.; coups pl.) få ~
recevoir des cl.* (c.); med ris r. la verge (el.
le fouet); être fouetté: få ~ på fingrarna
avoir (recevoir) sur les doigts (ongles); ge
ngn ~ frapper qn; donner sur les d. (o.) à
qn; med ris d. la verge (el. le fouet) à qn;
fouetter qn. -[a (-de, -t). I. i. (impf. äv. small)
1. i. claquer; craquer; éclater; ibl. détoner,
se knalla; champagnekorkar ~ sautent; gevär ~
partent; kanonerna ~ tonnent; ett skott -er
un coup part; hörde du, ait det small as-tu
entendu la détonation (el. le coup de fusil)?
~ i dörrarna cl. des (ci. faire cl. les) portes*;
det fryser, så att det -er i knutarna, sc
2. knut 2.; ~ med fingrarna, piskan, tungan
faire cl. les doigts, le fouet, la langue; han
-de med piskan kring öronen på mig il me
cingla les oreilles* de coups de fouet. 2. nu
-er det attention*! F ça y est; ibl. l’affaire*
devient sérieuse; ça commence [à chauffer];
i morgon d:o ça chauffera ; ibl. c’est le grand jour.
II. t. ~ ngn på fingrarna, se under smäll IL;
~ ngn på kinden donner une claque (F tape)
à qn. - Med beton. adv. ~ av Cl) t. en bössa etc.
faire partir; décharger, jfr avfyra; b) i. a) se
rompre ; se briser ; ibl. éclater : ß) skottet small
av le coup partit; ~ igen fermer
brusquement (avec bruit (fracas, violence*)) ; ~ igen
dörren för ngn f. etc. à qn ; dörren -de häftigt
igen se ferma brusquement, etc.; ~ på ngn,
se ge ngn smäll under smäll II.; F taper; FP
flanquer des claques* [à]; stark. F rosser; F
échiner; ~ på hasten toucher le cheval du
fouet; ~ sonder casser; faire sauter, se 3. slå
C. 27.; ~ till a) se ~ iigen; b) ~ till, se ~ på;
~ upp a) t. ~ upp ngn, se ge ngn smäll under
smäll IL; b) i. s’ouvrir brusquement (avec
bruit (violence*)), -|a (-an, -or), *efiugsmälla.
-ande, I. s. få): ibl. claquement [i clörrar, mc-cl
piska, tungan de portes*, de fouet, de la
langue]; craquement; bruit; fracas; éclat[s];
explosion*, jfr knall; slag claques* pl.; coups
pl.; ständigt ~ i dörren claquement
continuel de la porte. II. p. a. retentissant; ibl.
éclatant; ~ örfil soufflet r. ; F s. qui peut
compter; ~ kallt excessivement froid, -ar?,
pierre fu’minante; pétard, -kall, a., det är
et äv. il gèle à pierre* fendre; mitt i ea
vintern au plus fort de l’hiver, -karamell,
bonbon fulminant; pétard, -kyss, F gros
baiser (F bécot); baiser retentissant, -or, bot.
Siiene inflata silène enflé, -piska, fouet [à claquer]: chambrière*.
1. smält|a (-e, smält), I. t. 1. gör» flytande fondre
av. fig.; faire f.; it>i. réduire (mettre) en
fusion*; opérer la fusion [de]; liquéfier; faire
couler; ~ bly, fett, guld, snö, vax fondre du
plomb, de la graisse, de l’or, la neige, de la
cire; hjärtan fig. f. les cœurs: ~ malmer
f. (mettre en fusion*, etc.) des minerais; ~
Smör f. f. du beurre; värmen -er ?nön, smöret
fait f. ; värmen har smält snön, smöret a fondu :
det -er som smör för solen ordst. cela fond
comme du beurre au soleil; ~ med blåsrör f.
au chalumeau. 2. måi., sc fördriva 3. 3. mat
digérer äv. fig. : fig. äv. souffrir (supporter)
[avec patience’]; dévorer (Favaler); ᚼ boire;
ibl. oublier; maten är lätt att ~ se digère
facilement; det har han svårt att ~ fig. av.
cela lui pèse (est resté sur le cœur) ; svår
att ~ äv. indigeste äv. fig.; ~ förtret äv. F
avaler des couleuvres*; ~ en skymf dév.
(F av.) un affront; ibl. oub. une insulte;
icke kunna e, vad man har läst ne pas
dig. ce qu’on a lu. II. i. 1. (av. smalt,
smultit) bli flytande [se] fondre; ibl. se liquéfier;
se dissoudre; börja att ~ entrer en fusion*;
kakan etc. -er i munnen fond dans la bouche;
est fondant; smöret -er fond ; pengarna ~ bort
i hans händer l’argent fond (glisse) entre ses
mains*; smöret har smält i den starka värmen a
(s’est) fondu; snön -er i solen [se] fond au
soleil; smält smör beurre fondu; friture*; ~.
i tårar f. en larmes* (pleurs), se under bacla.
2. om mat se digérer; den här maten -er lätt,
se under I. 3.; den här maten behöver fiera
① I ssr återges vanl. oförändrat. ② I följ. ssr förändrat. ⓝ Närmast motsvarande. ⓞ Återges genom omskrivn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
