- Project Runeberg -  Svensk-fransk ordbok /
1549

(1922) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - staket ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



staket (-et, -), barrière"; clôture*; grille*; ibl.
palissade"; balustrade*; palis; claire-voie*;
estacade*. -spjäle, latte*, -stolpe, poteau [de
clôture*]; palis.

stakning 1. av en båt ⓞ. 2. utstakning, se
utstakande.
staksili, zool. ciupefi finta alose*; gatte*.

stalagmit (-en, -er), min. stalagmite*; motsv. adj.
stalagmitique.

stalaktit (-en, -er), min. stalactite*: motsv. adj.
stalactitique. -grotta, grotte* cave) à
stalactites*.

Stall, 1. (-et, - o. -ar), för hästnr écurie*; för hundar
chenil (1 stumt) ; för andra djur étable* bäda äv. fig. ;
Augias* eg. les étables* (fig. l’éc.*) d’Augias;
~ och vagnshus finnas på stället il y a
remise* et éc.*; ibl. F on loge à [pied et à]
cheval; kungl. *et les écuries* royales (du
roi): hälla ~ avoir une éc. : lukta *
sentir l’éc.; hålla på ~ tenir à l’éc.*; han
hål-ler tjugu hästar på ~ äv. il nourrit vingt
chevaux; stå på *, se -a II. 1.; sätta på
*, se -a I. 1. 2. (-et, - o. -ar) lokoniotivstall
etc. remise*. 3. på. stråkinstrument chevalet.
-a1, I. t. 1. mettre à l’écurie" (étable*);
établer. 2. se -fodra, -göda. II. i. 1. être à
l’éc.* (ét.*); êt. établé. 2. kasta vatten, om hästar
lâcher (faire de) l’eau*; F uriner; FP pisser:
~ blod faire du sang, -bagge, bélier élevé
(nourri) dans une écurie, -betjäning, [valets
pl. d’]éc.*, jfr -dräng. -bröder, förr camarade
(compagnon) [de plaisirs]; frère d’armes*;
confrère; nu forakti. comp. [de débauches*];
complice; acolyte, -brödraskap, förr
confraternité*; nu clique*; ⓞ. -byggnad, écuries* pl. ;
étables* pl. -dräng, garçon (valet) d’écurie";
palefrenier, -fodra1, t. nourrir au sec.
-fod-ring, stabulation* [ständig permanente], -fot,
fioi, se stall 3. -golv, pavé, -gumse, se -bagge.
-göda, t. engraisser; mettre à l’engrais,
-gödning, engraissage; engrais de pouture*.
-göd-sel, engrais d’éc.* (ét.*); fumier, -hyra,
éta-blage. -knekt, se -dräng, -lukt, odeur* d’éc.*
-lykta, lanterne*; fanal, -mästare, écuyer;
över[]iov]* grand é. -mästarpiska,
chambrière*. -ning, 1. action* d’établer: 0. 2. se
-fodring, -oxe, bœuf d’engrais; ⓞ, -pojke,
garçon d’éc.*; petit palefrenier ; eng. lad. -röck,
souqnenille*; sarrau, -rum, [place* dans une]
éc. (ét.) : där finns ~ för îo hnstar il y a de
quoi établer; betala för ~ payer l’établage.
-spilining, se -gödsel. -Staten, best. form (kungliga
m. m.) les officiers des écuries* [royales (du
roi)], -vakt, ⚔ garde* d’éc/ -ört, bot. ononis
b[o]ugrane*; épine* de bœuf; ononide*; o. ar-
vense b.* des champs; o. spinosa (busktöme)
arrête-bœuf.

Stalp (-et, -), 1. braut précipice. 2. se ras.
Stam (-men, -mar), 1. bot. tronc; mindre tige*;
vattnet vid arroser an (par le) pied.

2. släktstam tr. ; t.*; souche*; ibl. famille*; mai-
son*; race*; naissance*; han är en man av
gamla *meii c’est un homme de la vieille
roche. 3. tribu*, se folk*; Juda ~ la tr. de
Juda. 4. gram. radical; ibl. thème. 5. i ett
ku-pongiiäfte etc. talon. 6. ⚔ cadre; ibl. élite*
(noyau). 7. ⚓ bak* étambot;/ra?«~ étrave*.

8. herald, champagne*. 9. fig. upphov racine*;
base*; source*; origine*, -aktie, action
primitive (de capital, de première émission),
-apotek, ⓞ pharmacie principale, -bana, ligne
[ferrée] principale; chemin de fer principal
(de l’Etat); västra *n 1.* de l’Ouest,
-banenät, réseau des chemins de fer [de l’Etat],
-bataljon, ⚔ bataillon de cadre, -bok, 1. album
album. 2. se släktbok; över djur ibl. livre d’or;
över hästar ofta eng. stud-book. 3. bok för bidrag
till ngt allmännyttigt företag ⓝ livre à SOUChe*;

ibl. registre de collectes*; 1. de quête*,
-boks-medel, pl., ⓞ collecte*, -bokstav, gram. lettre
radicale, -bråk, mat. fraction primitive.

Stambul, npr. Stamboul*.
stamlldel, gram. particule primitive, -fader,
aïeul; ancêtre; ngn gg tige*; souche*; bliva *
faire s.*; vår ~ Adam A. notre premier père;
~ i andra, tredje led bisaïeul; trisaïeul,
-fjä-der, première plume, -folk, aborigènes pl.;
habitants primitifs [d’un pays], -form, forme*
du thème; radical; verbens *er parties*
des verbes, -frände, -förvant, [qui est] de
la même race (famille), -förvantskap.
identité* (homogénéité") de race, -föräldrar,
aïeux pl. -gods, bien de famille*; ford. fief de
f.* (el. héréditaire); [principal] manoir, -gäst,
habitué; client; ibl. F pilier de café
(cabaret, etc.); *ernas bord table* des habitués;
t. réservée, -hjord, inntbr. troupeau de race*,
-holländeri, vacherie* modèle, -hus, ligne
principale [d’une famille], -hall, 1. séjour
ordinaire (principal); résidence*; ⓞ; bergen
äro ett ~ för rövare sont le refuge des
brigands, se tillhåll; ha sitt ~ demeurer (rester,
résider); familjen har sitt ~ i ... réside [ordinairement] à ...; alla laster ha där sitt *
tons les vices y régnent; c’est la sentine de

t. 1. v. 2. värdshus där man är stamgäst
établissement qu’on fréquente en habitué; ha sitt *
être (se tenir) principalement
(habituellement); han har sitt ~ hos 8., när han
kommer till staden il vient (bor descend) toujours
chez S., lorsqu’il est à Paris (Stockholm, etc.).
-hövding, chef [de tribu"], -klänge, bot.
traînée*. -kund, se -gäst; F pilier [de café, d’estaminet]. -lokus, se -håll 2.

1. stamma1, i., se härstamma; *nde från
him-meln ibl. céleste.

2. stammlla1, i. bégayer; être bègne; tiimuiigt
balbutier (ti utt. ci); tala otydligt bredouiller;
F ânonner; av rädsla hésiter; Ludvig den *nde
Louis le Bègue. — Med beton. adv. ~ fram,
sⓞ framstamma., -ande, I. p. a. bègne; ~
[iit]tal, se följ. II. s. (jfr -a) bégayement (bé-

* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk.Mindre brukl.Militärisk term.Sjöterm.Teknisk term. ‘h aspirerat h.




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:09:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfr1922/1553.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free