Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - stekfat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
phile; fournisseur; mouche sépulcrale;
ho-nungs-lar pl. melliféres pl. ; mellitespi.;
parasits ichneumoii ichneumon[e] ; vulg. mouche
vibrante.
siekllfat, plat à rôti, -fett, -flott, graisse* [de
rôti]; friture*, -gryta, braisière*; casserole*,
-gädda, filardeau. -het, a. brûlant; F chaud
à rôtir (étouffer, brûler), -ning, rôtissage;
cuisson*; friture*; i sluten gryta daube*; griijering
grillage, -nâl, brochette*. -OS, odeur*
(fumée*, ibl. parfum) de (du) rôti; fumet; luJcta
{känna) ~ äv. ibl. sentir la fumée du rôt.
-panna, poêle* [à frire]; ngn gg cuisinière*;
rôtissoire*; under stekspett lèchefrite*, -spad, jus
[de rôti], se -sås. -spett, broche*; mindre
brochette*. -sås, [sauce faite avec le] jus [du
rôti], -ugn, four[neau] [à rôtir], -vändare,
tournebroche.
Stel, a, raide (ᚼ roide), se styv; om kroppen,
lem-marna äv. rigide äv. fig. ; om fett, safter etc. figé ;
refroidi; eg. raide; froid; F empesé; guindé;
tafatt gauche; sans grâce* (aisance*);
emprunté; contraint; torr sec; ~ hållning, B«
-het; sa leder membres rigides; ~t sätt
manières pl. empesées; façons pl. guindées;
ibl. froideur*; réserve*; vara ~ eg. être froid,
etc.; ~ av fasa, av förvåning äv. pétrifié
d’horreur*, d’étonnement; ~ av köld transi
de froid; engourdi; gelé; glacé; raidi parle
fr. ; göra d:o transir, etc.; bliva d:o
s’engourdir; vara d:o äv. ne pas se sentir de fr. ; v ara
~ i fingrarna, avoir les doigts raides (av köld
engourdis (ᚼ gourds)); man blir ~ i lederna
av att sitta on s’engourdit [les membres] à
rester assis, -bent, a. qui a les jambes*
raides; om bast courbatu; chevillé, -frusen, p. a.,
se under stel. -het, (jfr stel) raideur*; rigidité*;
fig. raideur*; ibl. manque de grâce* (el.
d’aisance*); gaucherie*; air empesé: manières
pl. empesées (froides, guindées); ~ i
lederna rigidité* des membres, -kramp, iäk.
tétanos; spasme tonique; särskilda faii
opis-thotonos; pleurothotonos:
emprosthoto-nos; trismus; vetcr. mal de cerf, -na1, i. (jfr
stel) se raidir: s’engourdir; ~ av köld
transir de froid; [se] geler; se glacer; ~ av
fruktan tr. de peur; om vätskor se figer; se
refroidir; se coaguler; se fixer; [se] prendre;
om kvicksilver etc. &c COUgeler; blodet ~de i
heu-nes ftdror fig. le sang se figea (glaça); [mec/] av
köld ~de lemmar les membres engourdis de
froid (el. gelés, glacés), -nande, -ning, ⓞ; t
transissement: vätskors figement; ibl.
solidification*; kvicksilvrets etc. congélation*,
-nings-punkt, fys. kvicksilvrets etc. ~ le point de
congélation* du mercure, etc. -t, adv. d’une
manière raide; föra sig ~ être raide; avoir
l’air empesé (contraint). •
Sten (-en, -ar), 1. pierre* äv. sjukdom o. fig.;
kisels, sm.w caillou; bränd lera terre* [cuite];
ibl. faïence*; grès; flinta silex; i ur rubis; han
foyer; i frukt noyau; ibl. pierre*; bergart roche*;
minéral; dams O dame*; de vises ~ la pierre
philosophale; le grand œuvre; golv ~
carreau; koncentreringss matte concentrée;
murs moellon (utt. moilon); slips p.* à
aiguiser; tegels brique*; ädels pierre
précieuse; mur. halvs demi-brique*; huggen ~
p.* de taille* (el. ibl. d’appareil); un bygge p.* à
bâtir; ofta moellon; tuktad ~ pavé; valvs
clef* de voûte*; claveau; bygga av ~ bâtir en
p.* (tegel br.*); byggd av ~ äv. ibl. de (en)
maçonnerie*; d:o av en enda ~ [construit en]
monolithe; d:o av jättestora sar
mégalithique; fabrik för tillverkning av konstgjord
~ fabrique* de pierre artificielle ; kilad ~
pierre délitée; krossad ~ cailloutis;
pierraille*; mur av ohuggen ~ mur en moellons ;
rås som brutits ur stenbrott moellon; muren är
en ~ tjock le mur est large d’un moellon ;
det ligger som en ~ på mitt hjärta cela
me pèse (el. m’oppresse); j’en ai le cœur
oppressé; en ~ har fallit från mitt bröst
fig. me voilà soulagé d’un grand poids (el.
bien s.); F c’est un bon débarras ; F je
respire; jag har lättat en ~ från hans hjärta
F je lui ai tiré une épine du pied; bryta ~
tirer (extraire) des pierres* [de la roche];
kasta ~[ar] jeter (lancer) des p.* [på ngn
à qn]; d:o på varandra se battre à coups
de p.*; kasta första ~en på ngn fig. jeter la
[première] pierre à qn ; knacka ~ casser des
p.*; lägga ~ på börda för ngn fig. accabler
qn; insulter au malheur (ci. à la misère) de
qn; augmenter le fardeau (el. le poids) des
peines* de qn; appesantir le f. de qn; rendre
le f. de qn encore plus lourd; ej lämna ~
på ~ ne pas laisser p.* sur p.*; démolir de
fond en comble; det kunde röra en ~ cela
attendrirait les p.*; cela fend le cœur; av ~
de (en) pierre*; ngn gg pierreux; minéral; ibl.
de roche[s]*; av flinta de silex; av stengods de
grès (terre*); förstenad pétrifié; operera ngn
för ~ läk. opérer qn (ci. faire à qn
l’opération*) de la p.; besvärad av ~ atteint d’une
affection calculeuse; avoir (souffrir de) la
p. ; den som är d:o calculeux ; under denna
~ vilar ci-gît; ᚼ sous cette tombe repose;
fast som ~ se -hård, fig. ibl. de roche*; som
växer etc. mellan ~sar saxatile. -a1, t.
lapider; assommer à coups de pierres*, -aktig,
a. de la nature de la pierre; pierreux; ᚼ
la-pideux. -altare, autel de pierre*, -ande, s.
lapidation*. -arbetare, ouvrier en pierres*,
-arbete, travail (ouvrage) en p.* -art, [espèce*
(sorte*) de] pierre*; ibl. minéral; roche*,
-artad, a. se -aktig. -backe, raidillon; coteau
pierreux, -band, ⚙ kvarn cerce*. -beklädnad,
byggn. revêtement en pierres*, -bildande, iäk.
lithogène, -bildning, 1. lapidification*. 2. îuk.
[formation* de la] pierre*; lithiase*;
lithia-sie*. -bit, 1. écaille*; små ~sar äv. petites
① I ssr återges vanl. oförändrat. ② I följ. ssr förändrat. ⓝ Närmast motsvarande. ⓞ Återges genom omskrivn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
