Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - tuberkelsamling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tumeur tuberculeuse, -samling, granulations
grises, -sjuk, a. tuberculeux, -sjuka, maladie
tuberculeuse, jfr tuberkulos, -substans,
matière tuberculeuse, -svulst, se -knöl.
tuberkulin {-en o. -eᚼj, läk. tuberculine*.
tuberkulos (-en, -er), läk. tuberculose*; i
lungorna t.* (phtisie*) pulmonaire; läk. av.
phtisie granuleuse (à granulations grises);
frihet från ~ exemption* (immunité*) de la t.
-sjukhus, hôpital de tuberculeux,
tuberkulos, a. tuberculeux; göra ~ äv.
tuber-culiser.
tuberl|os (-en, -er). bot. Poiyanthes tuberosa
tubéreuse*. -ÖS, a. tubéreux.
tub[[formig, a. en [forme* de] tube; tubulaire;
tub[ul]iforme ; tubacé; bot. tubulé. -panna, " ⚙
chaudière* tubulaire (de flamme directe),
-plåt, ⚙ plaque* de tube (tête*, fond), -press,
⚙ presse* tubulaire. -ulös, a. tubulaire.
Tiibingen, npr. Tubingue*.
Tucydides, npr. Thucydide,
tudellia, t. diviser (partager, ibl. couper) en
deux; ibl. bifurquer, -ad, p. a. bot. biparti;
dichotome (ch utt. k), -ning, division*
(partage en deux; ibl. bifurcation*; bot.
bipartition*; dichotomie* (ch utt. k).
Tudorbåge, ark. arc-Tudor; a. à quatre centres.
Tudorerna, pl. npr. best. form. hist. les Tudor.
Tudorstil, ark. style des T.
tuff (-en, e?’), min. tuf. -artad, p. a. tufacé;
tu-fier. -lager, couche* de tuf. -sten, tuf.
tufslia1, t. F ~ till ngn arranger qn; F
accoutrer qn de toutes pièces; ~ till ngn i håret
ébouriffer [les cheveux de] qn. -ig, a. i håret
ébouriffé, se rufsig.
tuggl|a, I. (-an, -or), eg. morceau mâché (à
mâcher); vanl. bouchée*. II1. t. O. i. mâcher; F
jouer des mâchoires*; mastiquer; ~ fradga
jeter (ᚼ rendre) de l’écume*; ~ tobak
chiquer; ~ på ngt mâcher qc; ~ (på) betslet
ronger (manger, mâcher) son frein äv. fig. ;
r>j på naglarna r. ses ongles; ~ se mâcher;
om tobak se chiquer. — Med beton. adr. ~ Om ngt
fig. F rabâcher (ressasser, ᚼ rebattre) qc ; ~
sonder briser (triturer, gruger, écraser) avec
les dents*; ~ ut sig vomir, -ande,
mastication*; manducation*. -are, 1. mâcheur; ar
tobak chiqueur. 2. machine* à casser des
pierres*, -buss, chique*; P pruneau, -gummi,
se tuggummi, -kåda, se tuggummi, -mun, zool.
gnathostome. -muskel, anat. [muscle]
masticateur (masséter (ter utt. tère)). -ning, se -ande.
-tobak, tabac à chiquer, -träns, tör hästar
mas-tigadour. -tänder, [dents*] molaires*; hos
växtätare är. dents mâchelières.
tuggummi, gomme* [à mâcher],
tu[fl’|verktyg, organe de la mastication;
appareil masticateur; hos insekter mâchoire*,
-yta, anat. plan de trituration*.
Tuilerierna, pl. npr. best. form. les Tuileries*,
tuj|a (-an, -or), bot. Thuja thuia (thuya); arbre
de vie*, -cypress, bot. Thujopsis (Chamaecyparis)
chamæciparis; vulg. cyprès faux thuia; cèdre
blanc.
tujour, a. gai; enjoué; réjoui, se glad; allègre,
se hurtig ; franc, se öppen.
tukan (-en, -er), zool. Kamphastos piperivorus {+to[u]-
can;+} ᚼ toulic; vulg. mangeur de poivre; r.
Pa-vonius chochicat.
tukt (-en), 1. discipline*; kloster-, krigs-,
kyr-ko-, skoln» d.* monastique, militaire,
ecclésiastique, scolaire; sträng, svag ~ d.*
sévère, relâchée; sträng ~ äv. régime sévère;
upprätthålla [mans]’vcn bland lärjungarna,
manskapet, i ett regemente maintenir la d.
parmi les élèves, les soldats, dans un
régiment; ibl. discipliner les é., les s., un r. ; i
och Herrans förmaning bibl. dans la d. du
Seigneur; hålla ngn i ~ och Herrans
förmaning bien morigéner qn; tenir qn sous
une sévère d. ; stå under ngns ~ être sous
la discipline (férule) de qn ; i ~ och ordning
en bon ordre; vänja sig vid d:o se
discipliner; sinne för d:o äv. esprit de conduite*; i ~
och ära en toute honnêteté; ibl. dans les
bonnes mœurs; honnêtement; ofta en tout bien
[et en] tout honneur; leva i d:o ibl. vivre
dans la chasteté; uppfostra i d:o bien élever.
2. se -an. -a1, t. 1. corriger; châtier;
morigéner, se aga. 2. ⚙ dégrossir; équarrir; rasten
dégrossir de la (el. des) pierre[s*] brute[s];
sten koll. pierre[s] dégrossie[s]; ~d
byggnadsten moellon d’appareil (el. de taille*);
oud gatsten [carreau de] pavé; belägga med
d:o paver. 3. trädg. tailler; ibl. brouter;
rajeunir. -an (-), correction*; châtiment[s];
ngn gg éducation*; disciplinement ; stå under
ngns ~ être sous la discipline (férule el.
l’obéissance*) de qn, ae tukt. -are, châtieur.
-erska, châtieuse*.
tukthus, maison* de force* (correction*); döma
ngn till ~ condamner qn à la réclusion* (el.
aux travaux forcés), -|fange, -|hjon, détenu[e*]
[dans une m. de f.* (c.*)]; forçat, -kandidat,
F gibier de potence*, -straff, réclusion; peine*
des travaux forcés, jfr straffarbete.
tuktllig, a. pudique; chaste; décent, se
anständig; ibl. honnête; en oa kvinna F une femme
h. -ighet, chasteté*; pudicité*; honnêtete*;
décence*, se anständighet, -igt, adv. ⓞ; ibl.
pudiquement; chastement; décemment, -lös,
a. indiscipliné, -löshet, indiscipline*: manque
de discipli ne*; ibl. d. relachee. -o|mästare, eg.
correcteur; châtieur; bibl. instituteur;
pédagogue; fig. äv. conducteur; maître; en ~ till
Kristus un inst. (maître) pour mener à Christ,
-o|ris, fig. fléau; châtiment; ibl. calamité*;
affliction*.
Tukydides, npr., se Tucydides.
Tula, npr. Toula*.
tulallarbete, ouvrage (article!"s]) de T*, -metall,
métal de T.*
* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk. ᚼ Mindre brukl. ⚔ Militärisk term. ⚓ Sjöterm. ⚙ Teknisk term. ‘h aspirerat h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>