Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - näsben ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de igen dörren mitt för ~ på mig il m’a
fermé (F claqué) la porte au nez; g à på ~
om flygplan, bit piquer du nez; sätta glasögon
på ~ mettre (chausser) ses lunettes*; ha
skinn på ~n avoir bec et ongles, ne pas se
laisser monter sur le dos (marcher sur le
pied), être revêche; rynka på froncer le
nez, rig. faire la moue (la grimace); rynka på
~n åt ngt regarder qc avec dédain, faire fi
de qc; inte skriva ngn allting på n ne pas
raconter à qn tout ce qu’on fait; stupa {stâ)
på donner du nez en terre*, s’étaler, sg.
faire la culbute; hon låter inte ngn sätta sig
på ~ på sig elle ne se laisse pas monter
(manger la laine) sur le dos (marcher sur le
pied); dra ngn vid ~ mener qn par le bout
du nez, duper (F rouler) qn jfr 2 lura -ben anat.
os nasal (propre du nez) -blod saignement de
nez, läk. är. épistaxis; hlöda (ha) ~ saigner
du nez -blödning = föreg. -borr narine*; pi
häst, nötkreatur naseau -bfosk Cartilage du nez;
cloison* du nez -bränna Bg. se -knäpp; hon
fick sig en ~ a) il a eu sur les doigts, F P il
a pris pour son grade, h) mnorat F il a bu
un bouillon; i spei F il a pris une culotte
-dropp P roupie*; ha ~ äv. avoir la goutte
au nez (le nez qui coule) -duk mouchoir [de
pocbe*]; silkes~ foulard; uppstickande i rockfickan
pochette* -håla anat. fosse nasale -knäpp
chiquenaude*, pichenette*, nasarde* jfr -bränna
-ljud son nasal, nasale*; uttalas med ~ être
nasalisé -pärla = näbbgädda 2 -rot anat.
racine* du nez -rygg anat. arête* du nez; på hast
chanfrein
nâsse||lar’tad a urticaire; ~c räx^er urticées*
-djur zool. Acalèphes pl., Cœlentérés pl.,
méduses* pl. -feber [fièvre] urticaire* -fjäril zool.
vanesse* -kål kok. potage aux orties* -organ
bioi. organe urticant -silke bot. cuscute* -utslag
urticaire*; ge ~ être urticant, donner de
l’urticaire
nässl|a -an -or ortie*; bränna[s] som en ~ être
urticant
näsllslem mucosité (sécrétion) nasale, mucus
nasal; P morve* -spets =-tipp
1 näst -et - point jfr stygn
2 näst sup. I a prochain, le plus proche,
suivant; ibl. premier, à venir, qui suit; jfr
närmast; ~a dag le lendemain, le jour suivant
(d’après); ~a fredag vendredi prochain; ~a
gång la prochaine (une autre) fois; ~ a hus
la maison [d’]à côté; ~a månad, vecka, år le
mois prochain (i förfluten tid suivant), la
semaine, l’année prochaine (i förfluten tid
suivante); med ~apost par le prochain courrier,
omg&ende courrier par courrier, par retour du
courrier; i ~a ögonblick l’instant d’après
II adv immédiatement; ~ bäst kvalitet second;
ou följande suivant; inte nästa station men
den ~ följande pas la prochaine (première)
station mais la suivante; ~ föregående
avant-dernier; ~/Jrs^a second; sista
avant-demier; ~ sistn stavelsen la pénultième; den
~ äldsta a) av syskon le puîné, b) annars le
Second en âge; gå (komma) ~ ef ter^ före
m.2iT-cher immédiatement (tout de suite*) après,
avant; gå ~ efter ngn emboîter le pas à qn;
intill [d’Jà côté, voisin
1 nästa -n O prochain, efter prep. autrni; din
hustru la femme de ton prochain (d’autrui);
kärlek till amour du prochain
2 nästa1 tr; ~ fast (ihop) faire un [petit] point
pour attacher (fixer etc.)
nästan adv presque, à peu près; ibl. quasi[ment]; jfr 1 nära II [wo//]; /%./ inte ne .. guère,
à peine*; han är ~ död il est mort ou
autant vaut; jag tror je serais porté à
(tenté de) croire, j’inclinerai à croire
näste -t -n nid; rovf&geis aire*; fig. tiimâii repaire
[de brigand, du vice]; usei bostad taudis;
bouge*; spei~ tripot; liderligt ~ lieu de
débauche*, Inpanar; ett fallt med ungar une
[belle] nichée; ha sitt om fågel nicher; var
fågel tycker om sitt ~ à chaque oiseau son
nid est beau
nästi|följande a prochain, suivant, d’après
-föregående a précédent; avant-dernier -gårdsväg,
det är inte ce n’est pas tout près (à côté,
là), c’est loin -instundande a prochain -intill
prep o. adv tout près [de], voisin [de]; d’à côté
nästipp bout de (du) nez
nästkommande a prochain
nästla^ refl; ~ sig in s’insinuer [auprès de qn,
dans la confiance (les bonnes grâces) de qn],
se faufiler [partout]
nästliden a passé, dernier
näs||ton son (ton) nasal; ton nasillard
(nasillant); tala i ~ nasiller -täppa enchifrènement;
ha ~ être enchifrené, avoir le nez bouché
-vinge aile* du nez -vis a impertinent
[vis-à-vis de qn, avec qn]; insolent, indiscret;
‘hardi, effronté -vishet impertinence*
nät -et - 1 lilet; fångst~ äv. rets pl., lacets pl.,
panneau; snara äv. lacs [utt. la]; ~verk réseau,
ibl. lacis; binda (knyta) ~ faire du filet (des
filets); lägga ut för tendre des filets (fig. un
piège) à, dresser une embûche à; fastna i ~et
tomber dans le filet (le lacs), se prendre dans
les filets (au piège), mest fig. donner dans le
panneau; jfr snara 2 gaiier grillage, grille*;
treillis, treillage 3 anat. épiploon -ansluten a
radio, [branché] sur le secteur; ~ apparat F
poste secteur -bindare -binderska O lac|eur,
-euse*,maill|ear,-euse* -bindning confection*
des filets etc. -boll tennis balle* dans le filet
-botten på spets fond de réseau (de filet)c
-broder! filet brodé, grovt filet mèche -fiske pêche*
au filet -formig a réticulaire, réticulé, à
réseau, à mailles* -hinna anat. membrane*
réticulaire; ögats rétine* -kasse filet à
provisions* -kavle moule [à filet] -mage anat. bon-
tr trans. itr intrans. refl reflex. verb F familjärt P lägre språk S slangspråk [[omskrives]] omskrives [[närmast motsv]] närmast motsvarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>