Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emot honom. Bönderna hatade honom såsom misstSnkt
för att hafva gynnat Engelbrekts mord. Presterna, som
nödvändigt ville förnya Kalmare-unionen, sågo i Karl enda
hindret deremot; och adeln afundades hans magt och kunde
ej lida, att han skulle blifva deras herre och konung.
Dessutom afskyddde många det våldsamma och ofta
trolösa sätt, hvarpå han gjorde slut på sina fiender; utom
ofvannämnde berättades äfven, att han låtit i mandel mjölk
förgifva erkebiskop Olof, hvilken städse arbetade för
konung Erik. Många älskade äfven Unionen, ty de trodde,
att ju större ett rike var, desto lyckligare blefve äfven
dess folk; och herrarna önskade den tillbaka, för att
under konungens frånvaro’ få såsom de förnämsta styra riket.
Mot dessa skäl strandade alla Karls försök. Två år
lyckades det väl honom att utestänga Kristofer och såsom
riksföreståndare sjelf få styra riket; dien slutligen måste
han gifva vika för herrarnas envisa begäran och
Kri-stofers list, som både sjelf och genom sina sändebud
lofvade Svenskarna och isynnerhet Karl Knutsson allt möjligt
godt. Kristofer smickrade honom på allt upptänkligt sätt9
kallade honom sin trofader och biföll straxt och gerna
Karls begäran att få Finnland och Öland i förläning,
samt befrias från allt ytterligare redogörande för den tid
han styrt riket. På dessa vilkor ocb sedan han afgifvit
6in konunga-försäkran, blef Kristofer tagen till konung i
Sverige 1441.
SJUNDE KAPITLET.
OM KONUNG KRISTOFER.
Kristofer kom nu till Stockholm, hvarest han höll
ett ganska praktfullt intåg, gående bredvid Karl
Knutsson. Nu var väl Kristofer fager och dejelig till anletet,
men hans växt var kort och oansenlig, samt vanställd af
för mycken fetma. Folket, som betraktade dem, sade ock
sins emellan, att marsken vore skönare än konungen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
