Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vanan vid ödmjukhet och frånvaron af politiska
traditioner hade lättare att ställa sig till de maktegandes
förfogande. Schröderheim, Liljestråle, Liljencrants och
flere andra af det nya tidehvarfvets män voro
nyad-lade prestsöner. Striden om adelns företrädesrätt till
statsämbeten blef under sin fortgång i sjelfva verket
en strid mellan adelssöner och prestsöner.
Som det företrädesvis »lärda ståndet»
betecknades ännu alltjämt presterskapet och gjorde skäl för
benämningen; dess lärdom blef visserligen alltmer
gammalmodig och för tidslynnet främmande, hvarför också
skrefs, att i konsistorierna »imponerades med en kalott
och någon skolastisk latin». Med presterligt stånd
var också lärarekallet på det närmaste förenadt, ja
utgjorde i sjelfva verket ett’ bihang till detta.
Trivialskola och gymnasium hade till hufvudsakligt ändamål
att grundlägga det vetande, som kunde komma den
blifvande prestmannen till godo: teologi, latin, grekiska
och hebreiska. Biskopen var skolans högste, oftast
nitiske styresman, och domkapitelsledamöterna. voro
gymnasiilektorer, till stor del försedda med
prebende-pastorat. Trivialskolans lärare, * »skolpresterna», som
klent aflönades med tiondespanmål, hugnades med
beräkningen af dubbla presterliga tjenstår och med
ut-sigten att i befordran till ett indrägtigt pastorat få
den slutliga belöningen för undervisningsmödan. Med
läroverken var sålunda den egentliga
prestaristokra-tien på det närmaste sammanbunden. Af ven
universiteten styrdes hufvudsakligen af kyrklig myndighet och
sammanhängde med kyrkan nära. Den teologiska
fakulteten var ej blott i rang, utan äfven i makt den
förnämsta. Teologernas gamla ofördragsamhet hade
emellertid betydligt mildrats och milclrädes än mera, då
den nya tidsandan ofvanifrån hyllades och vid
befor-dringarne gjorde sig gällande. Därtill bidrog också
högst betydligt det uppsving, som naturforskningen
genom Linné erhållit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
