Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eröfrat Britannien, eröfrat Gallien, framträngt ända till Elben och
kommit i mångfaldig ea ra färd med de Germaniska folkstammarne.
De erhöllo genom dem kunskap om långt bort mot norden
liggande obekanta länder. Och de på denna väg inhemtade
underrättelser hafva blifvit upptecknade af Pomponius Mela, som
i första århundradet af vår tidräkning, omkring år 40, författade
sitt geografiska verk om jordens läge (de situ orbis); derefter
af Plinius den äldre, hvilken under sednare hälften af samma
århundrade i sju och trettio böcker sammanskref sitt stora
verlds-historiska verk Historia naturalis, som innehåller utdrag ur
2000 till större delen nu mer förlorade skrifter; sedan af
Taci-tus, som i sitt bekanta verk om Germanien mot slutet af samma
århundrade, vid pass 20 år efter Plinii död, tecknat de
Germaniska folkstammarnes tillstånd, författningar, seder och lynnen, och
likaledes af Claudius Ptolemaeus, en på sin tid namnkunnig
astronom i Alexandria uti Egypten, som, begagnande äldre och
nyare underrättelser, och förnämligast i afsigt att bestämma alla
kända länders och orters läge efter graderna af bredd och längd,
vid medlet af det andra århundradet utarbetade sitt vidtberömda
geografiska verk uti VIII böcker. Den förstnämnde af dessa
skriftställare, Pomponius Mela, beskrifver den hitom Elbe liggande
norddelen af Europa såsom en skärgård, full med många och
slora öar jemte en långl i hafvet utskjutande halfö (den
Jut-ländska), som beboddes af Teutoner och Kimbrer; den slora
hafsbugt, hafvet der bildade, gifver han namn af den Codaniska,
och i denna låg den stora ön Godanonia, den största och
fruktbaraste af alla härvarande öar; den innehades af Teutoner.
Man återfinner således här densamma omätligt stora ö, som de
gamla Grekerna kallat Baltia. Plinius, som sjelf tjent vid den
Romerska hären, sjelf sett Nordsjöns kuster och bättre än någon
annan före honom haft tillfälle att inhemta underrättelser om de
nordliga länderna, är den första, som nämner den af så många
omtalia stora Ön i nordhafvet vid dess, troligen inhemska, till
våra tider fortplantade namn Scandinavia. Han berättar om
denna stora, ansenliga ö, den ryktbaraste af alla i den stora
Codaniska viken, att blott en del af densamma var bekant; denna
bekanta del beboddes, i 500 härad eller små samhällen, af folket
Hil le vi o ner *), som kallade den en annan verld, alldeles så,
som den nordiska sagan berättar om Asarne, hvilka kallade sitt
’) Troligen 8 vi o ner, hvaraf Hillevioner 8r ett rSdbrftkadl namn,
likasom hos Pomponius Mela Codanonia i stället för
Skandi-Davia. Det fremmande uttalet hindrade mången gång, att klart
och redigt fatta orden från det obekanta folkets mun; men äfven
i de fall, detta lyckades och namnen blifvit rigligt nedskrifna,
hafva dessa sedermera ickc sällan genom afskrifvares okunnighet
eller vårrMtohet blifvit vanstnhln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
