Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hos dessa slammar var, atl de brukade runda sköldar och korta
svård 6aml för konungen visade uiycken höi samheL I öster åter
om iEsiyerna bodde Vendiska ocli Finska stammar, de
sistnämnda mycket vilda; de nårde sig endast af jagt, och hade
blotta marken lill sin bädd. Bortom dera var allt fabelakligt.
Claudius Plolemaeus beråtlar% om de i öster frän den Kimbriska
halfön liggande öar, att dessa voro fyra och buro namn af de
Skandiska. Den fjerde af dem, liggande midt emot Weich—
selns mynning, var den största och östligaste och egentligen den,
6om kallades Skandeia. På denna ö bodde sex folkslag, af
hvilka Göter och Danskar innehade öns södra del. Sedan
uppräknar han de midt emot på andra sidan om Östersjön boende
folkslag och nämner bland dessa Finnar och Gytboner, i
irakierna af Weichseln.
7. Sådan den kunskap man hade om vår nord ånnu i de
första århundraden af vår tidråkning. Man kände icke Östersjön
såsom en vik, ulan tänkte sig här Nordhafvet, hvaraf naturligt
följde, att de midt emot bernstenskusten bort ut i hafvet
liggande lånder, hvarom Grekerna och Romarne hörde berättas, efter
deras föreställningar måste blifva öar. De äfven trodde afståndel
mellan detta haf och det Kaspiska myckel ringa, emedan de närmast
ofvanför Svarta och Kaspiska hafven liggande trakter voro de
nordligaste, som de kände, och de ansågo dem sammangränsa
med yttersta norden, så att de voro långt ifrån alt ana deu stora
vidd, denna okända del af Europa intog. Från denna
obekant-skap med de nordiska länderna, och derifrån, atl den äldsta
jordkunskapen hos Grekerna och Romarne, de första, som företogo
sig att beskrifva och mäta jorden, var inskränkl till länderna vid
Medelhafvet, långs sträckningen af dess kusler, från mindre Asien
i öster lill det silfverrika Spanien i vester, kom äfven, att de
före-stålde sig jorden i öster och vester dubbelt större än i söder
och norr, hvaraf åfven en oris ntslakning mol de förra
väderstrecken kallades dess längd (longiludo) och mot de sednare
dess bredd (1 ali tud o), benämningar, som allt sedan blifvit
bibehållna. De gåfvo således de nordveslliga länderna, Britannien,
Gallien, Germanien en mycket nordostlig riglning, ocli allt, som
i verkligheten ligger mellan söder och norr, det tänkte de sig
liggande mellan vester och öster, deraf åfven Skandinavien kom
alt ligga rakt i norr från Britannien i stället för i nordost. En
följd af dessa föreställningar var, alt så, som Medelhafvet,
hvilket kallades det inre hafvet, 6tråckte sig till längden mellan öster
och vester, trodde de, att Nordhafvet, som i motsats lill det inre
hafvet bar namn ef det yttre* äfven följde en lika rigtning.
Hela den rymd således, det vidsträckta Ryska riket på våra
kartor upptager, var, med undantag endast af de närmast ofvanför
Svarta ocb Kaspiska hafven belägna trakter, på de gamles kar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
