Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jande saga: på en ö, kallad Scandinavia, i Baltiska hafvet, bodde
deras äldsta fader och helte Vi ni Ii. Då folkmängden sa tillväxte,
att landet icke förmådde föda den slora myckenheten af menniskor,
gingo husfäderna tillsamman och beslöto, att en tredjedel af
folkhopen skulle draga ut och söka sig nya bostäder. Folket
skiftades i trenne flockar, lott kastades, och den hop, på hvilken
lotten föll, sedan den rustal sig till uppbrott, sade farväl till sina
vänner och fränder och drog ut under anförande af tvenne
bröder lbor och Ayo, unga män, men af större anseende än de
andra. Deras moder Gam bara följde dera, och hon var myckel
skarpsinnig och snäll i råd, hvarföre de vid brydsamraa tillfällen
förväntade sig icke ringa tröst och hjelp af hennes klokhet och
förstånd. Uttågande från Skandinavieo, kommo de lill etl land,
som kallades Scoriuga; der satte de sig ned i några år. I deras
grannskap bodde Vandalerna; deras härförare, Ambri och Assi,
ansatte hårdt de närgränsande folken med krig och skickade,
stolte af sina segrar, till Vinilerna det budskap, alt de skulle
betala till dera skatt, eller mnia dem på fältet. Vinilerna voro
till mängden icke talrika, men alla i sin blomstrande ålder. På
Gambaras inrådan beslöto de, atl icke genom erläggande af skatt
skända sin åra och sin frihet. Vandalerna offrade lill Wodan
(Oden) och ulbådo sig af honom seger; han lofvade alt vilja
gifva dem seger, på hvilka hans blickar vid solens första
uppgång skulle falla. Gambara vände sig till Wodans gemål Frea;
hon gaf del råd, att de Viniliska qvinnorna med utslagna hår,
nedhängande framför ansigtet såsom ett skägg, skulle jemle sina
mda i första dagningeu ställa sig framför vindögat, derifrån Wodan
plågade se ut åt öster. De gjorde så, och när Wodan vid
solens första uppgång såg ut genom vindögat och blef varse denna
skara, sade han: hvilka äro dessa Longobardi? Då inföll Frea:
”efter du nu gifvit dem namn, så måste du äfven gifva dem
seger.” Det skedde äfven så. Vinilerna segrade. Från denna
tid buro de namn af Longobarder, som på deras språk betydde
Langskäggiga. De voro ock, tillägger Vinfrid, utmärkta genom
sitt långa skägg, hvilket något uddhvasst jern aldrig fick
vidkomma. I början stodo de under härförare; sedan valde de
Ayo’s son Agelround af den Gunginkiska ätten, den
ädlaste bland Longobarderna, till konung öfver sig, emedan de
hellre i likhet med de öfriga folken ville slå under en sådan
ån under Jarlar. En svår hunger Ivang dem alt lemna Scoringa.
Tågande ander mångahanda äfvenlyr genom flera länder och
folk, kommo de år 526 lill Pannonien (inbegrep det nuvarande
Slavonien jemte en stor del af Ungern samt delar af Stejermark,
Kroatien, Krain och Bosnien), hvarest de satte sig ned under
sin Konong Au do i o. Derifrån, efler del stora Östgötisk» rikets
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>