Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
undergång, bröto de upp under Kooung Al boi n, Audoins
son, år 568, drogo med hustrur, barn och bohag (ill gränsen
af Italien, kastade från alpernas höjder beundrande blickar på del
skona, härliga landet, som låg framför dem, nedtågade, intogo
Pavia, inkräktade större delen af Italien och upprättade det i
historien bekanta Longobardiska riket, efter hvilket öfre delen af
Italien ånnu bär namn af Lomhardiel. Delta rike, sedan det egt
bestånd i 200 år, störtades af Carl den Store år 774.
18. Äfven Tacitus och andra Romerska författare tala om
Longobardernas fordna hemvist i de nordiska länderna. De bodde,
efler deras berättelser, i första århundradel af vår tidråkning, vid
Elbe, så alt den bland Longobarderna fortplantade sägnen om
deras fäders uttåg från Skandinavien lill viss del åfven deraf
vinner styrka. I deras på Latin skrifna lagar förekomma dessutom
på saker och ting benämningar ur deras egel språk, hvilka icke
mindre än flera drag af deras samhällsskick, deras laga bruk ocli
seder vitlna om detla folks nära slägtskap med Skandinaviska
nordens bebyggare. Om deras Konung Alboin, berättar Vinfrid,
huru, sedan han korl före silt uppbroll lill Ilalien slagit
Gepi-dernas Konung Kunimund, han lagit dennes hufvudskål och
gjort sig deraf ett dryckeskärl, som på Longobardernas språk
kallades scala (skål). Benkläder nyttjades af dem, som de på
sitt språk benämnde hos or.
19. Äfven Burgunderna, ett Götiskl folk, stridbart och
händigt, detsamma, som stiftade det Burgundiska riket (16),
sägas i Kejsar Tiberii regeringstid (åren 14—37) hafva gått ul
från Skandinavien, ”en ö, som låg mellan Oceanen och Donau.”
Från Rhen sände de en beskickning (ill Vestgöterna och
hemtade Gundioch, en furste af den gamla Vestgötiska
konungastara-men: honom togo de lill Konung. Del Burgundiska namnet år icke
heller fremmande för den fornskandinaviska norden, ly i gamla
dagar har Bornholm varit kalladt Borgundarholm, Burgundaland
och dess invånare Burgunder. Om etl annat folk, Rerulerna,
berättar en af dessa tiders tillförlitligaste häfdatecknare Procopius
(som haft rika tillfällen atl lära känna de nordiska folken och
sjelf af dem äfven inhemtal underrättelser om förhållandena och
lillståndel i norden), atl de i Kejsar Anaslasii tid (åren 491 —
518) bodde ofvan Donau och dyrkade många gudar, åt hvilka
de äfven offrade menniskor; deras grannar voro Longobarderna;
med dem kommo Herulerna i krig, blefvo slagna och tvungne
all öfvergifva sina förra bostäder; då flydde en del öfver Donau
och nedsatte sig med Kejsarens lillåtelse uti Ulyrien; de öfriga
åter, under anförande af höfdingar, som voro af kungligl blod,
drogo genom de Slavonska folkens länder, genomvandrade sedan
stora ödemarker, kommo till Varnerna, elt folk, som bodde vid
nordhafvet, fortsatle derifrån sill tåg genom Danskarnes länder,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
