Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bland menige man anses de för verk af de Jätlar, som varit
nordens Äldsta invånare. I Bohuslän bära de namn af Dyr hus.
Det som härvid bör märkas, är, atl några fornlemningar af denua
beskaffenhet icke finnas i det egentliga Svea rike, icke heller i
Östergötland och på Gottland, men deremot träffas de lill stor
mängd i Skåne och Bohuslän, likaså på slätterna i Vestergötland
och äfven i Halland, Bleking och Småland, ehuru der mindre
lalrika; till siörre antal förekomma de i Danmark och utelter
sydliga kusten af Östersjön (i Rolstein, Meklenhurg och
Pommern), äfven i Frisland, Holland och Frankrike, synnerligast i
Normandi och Bretagne, likaså lill talrik mängd i England,
såsom i Gornwall och Wales (der folket sjelf kallar sig Kymreck
eller Kymreig) och serdeles på Irland (det egentliga
fäderneslandet för de sånger och sagor, som äro kända under namn af
de Ossianska), således i samma länder, som beboddes af det
äldsta bekanta Vesterländska folk Keller na, af hvilka, såsom
omfattande en mängd beslägtade stammar, äfven Kimbrerna
utgjorde en gren. Från dem, från den urgamla, i en aflägsen
forntid vidt omkringvandrande Keltiska hufvudslammen anses
derföre dessa stengrifter härstamma. Man har i dem funnit
lem-ningar ofta till stor mängd af derstädes begrafna obrända lik,
och af dessa förekomma sådana, der hvari lik för sig varil
inneslutet af en serskilt stenram, andra åter liggande i lager, det
ena öfver det andra. Sällan träffas i dessa grifler något spår af
metall, men deremot lill stor myckenhet redskap af flinta och
annan stenart, såsom yxor, knifvar, bilor, mejslar, pilar,
lansspetsar, derjemte lerkärl, ofta prydligt utsirade, äfvenså prydnader
af bernsten och bränd lera, dessutom ben af åtskilliga djur,
såsom hjortar, oxar, hästar med flera djurarter. Det har således
varit en tid, när bruket af metaller för dessa folkstammar varit,
om icke helt och hållet obekant, dock sällsynt, och detsamma
har förhållandet varil i alla de länder, livar dessa väldiga
grift-vårdar förekomma, således icke blott i Skandinavien, men äfven
i Frankrike och England. Sednn har en lid kommit, då
efterkommande af den vilda ur-kelliska folkstammen eller nya
invandrande grenar af densamma, efter vunnen kännedom af metallens
bruk, förfärdigat svärd, redskap och prydnader af brons, det vill
säga, en blandad metall af ^rdelar koppar och jVdel tenn*).
*) AnmärkningsvÖrdt i detta hänteende >r, att det bos Ossian
förekommande ordet cruaidh, som på nyare Gaeliska betyder slil,
i äldsta tider betecknat sten. stenvapen; men sedan man kommit
till klnnedom af bronsen, af jernet och stålet samt vapens
förfärdigande deraf, bar samma ord blifvit användt så väl till
betecknande af bronsvapen som derefter Äfven af jern- och
stål-vapen. Se N. Arfwidssons anm. s. 274 om ordet cruaidh i
hans försvenskning af Ossians sånger; I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
