Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Finved gamla nordiska mansnamn. Derifråo hos oss de många,
siållets låge och beskaffenhet betecknande eller minnet af dess
Brsta bebyggare bevarade ortbenåmningar af Fin, och derifrån
ålven ursprunget till Finnarnes namn, emedan de, då de
aldra-ttrst blefvo kånda af våra fornfibder, bebodde elt låglåndt,
kårr-aktigt land.
30. Det ofvan M&iaren liggande landet, i norr intill den
stora, vid Elfkarleby at i hafvet löpande Dal-elfven eller der
bortom lill Tynnebroskogen, den fordna ödmorden, som bildar
grånsskilnaden mellan Gestrikland och Helsingland; i vesler till
Segin eller Såfvaström, som skiljer (Jpland från Veslmanland*
och öster ut intill Målarens ntlopp i hafvet: detta land, som af
ålder varit kalladt (Jpland och åooo i dag så kallas, bar i
fordna dagar varil indeladi i trenne serskilta fylken eller
landskap, Tiundaland, Attundaland ocb Fjerdhundraland,
benämningar, lill hvilka nrsprunget med stor sannolikhet härledes
derifrån, att Tiundaland innefattat tio hårad, Attundaland åtta
ocb Fjerdhundraland fyra; de kallades hvart för sig ett
Folk-land, hvilket synes innebåra, att de ursprungligen blifvit
be-bygde af trenne folkstammar, som hvardera utgjort etl, af flera
hftrbopar beslående helt för sig. Det var detta land, Oden med
sina Asar och de med dem invaodrande folkstammar aldraförst
intoge, bebygde och kallade Manbem, månnernas land.
Derifrån, då större utrymme fordrades förden lillvåxande folkmängden,
skedde utflyttningar lill de nårmast derintill liggande markerna,
mm» då, efter sitt låge till de åldsta^ Folklånderna eller det
ursprungliga Manhem, fingo namn af Södermanland,
Vesl-manland, Norrland. Dessa landskap jemte Nerike, såsom
hnfvudsakligen upptagna ocb bebygda af åitema utaf de med
Oden invandrande stammar, ulgjorde det egentliga Svithiod»
Svea mes land. Det skildes från Götaland genom de slora
sko-garne Kolmorden och Tiveden. I söder från dem, omkring och
mellan de stora sjöarne Vettern och Venern, bodde den Götisk*
folkstammen. Alt denna af ålder betraktat sig såsom en egeit
folkstam, ett folk för sig, vittnas af den gamla Veslgötalagen,.
som råknar endast Göterna lill inlåndska mån, men Svear och
Sm£lånningar till ullåndska mån inom riket, det sednare lillågget till
skHnad från otanrikes mån, såsom Norrmän, Danskar oeh andre
i söder boende folk. Från Vestergötland synes så vål det
nuvarande Dalsland, fordom kalladt Markbygden, som till en del
åfven Vermland hafva erhållit sin hufvudsakligaste befolkning.
1 sydost från Vester- och i söder från Östergötland, i det bergiga
Småland, till skaplynne så olikt de kringliggande landskapen,
bodde folkstammar, om hvilkas hårkomst och ursprungliga
förhållande till Göterna vi icke ega några underrättelser. Det år
fårat vid Christendomens införande Småland framskymtar ur forn*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>