Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\
så högt som åran och friheten; en stam af bjeltar, som visste alt
lefva och dö såsom mftn. Derföre blef sotesångens död ansedd
med förakt, den nesliga strådöd nemligen, för hvilken våra fäder
bådo Godarne bevara sig, betecknande dermed en lefnad ntan
minnen och bragder, overksamt och i lättja förfluten ntan åra och
utan hug för manliga dygder. Dessa låror, för att ånno djupare
iagrafva dem i folkets hjertan, beseglade Oden med sitt eget efler*
döme, då han vid slutet af sina dagar låt mårka sig med
svårds-udd, sågande sig skola fara till Godhem, till Godarnes hem, och
böd alla svårdmogna mån, alla dem, som föllo i strid, att vara
vålkomna till honom i Valhall. Så lemnade han det jordiska,
och alla trodde, att han var kommen lill det gamla Asgård och
skulle der lefva odödligen. Då började man på nytt atl dyrka
Oden som Gud ocb alt till honom sälta sin förtröstan och sin tro. ,
Ofta, så såges i sagan, tycktes det Svearne, att han uppenbarade
sig för dem i sömnen, når stora krig tillstundade; han lofvade
då somliga seger, andra böd han till sig, och begge delame
syntes dem goda. Hans jordiska lemningar blefvo efter den sed,
han sjelf föreskrifvit, brända i Svithiod der, hvarest han uppgifvit
sin anda, ocb bålet, hvarpå hans kropp lades, var mycket
präktigt inrftttadt. Med lågan, trodde de gamle, steg lifssjålen fri och
renad npp till himmelen, och ju högre röken slog npp mot skyn, desto
härligare inlrådde i odödlighetens salar den, hvilken bålet tillhörde.
OT Så blef åt folkets af naturen krigiska lynne en
rigtning gifven, att genom odödliga bragder hos kommande slågter
bevara lefnadens korta tid i stort ocb hederligt minne; ett
tänkesätt, att mäta lifvets värde efter de manliga vårf man ntfört, icke
efter de år man lefvat. Meu det skulle ej blott ålska vapnen
som det första och sisla i lifvet, också dess förstånd skulle odlas
och skärpas, dess seder hyfsas och förädlas; således prisades äfven
det ädla ocb menskliga i mannens handlingar, så alt, näst
vapenfärdighet, lefnadsvishet, förstånd och skicklighet i mångahanda
idrotter räknades till de dygder, som höfdes en kämpe och ej gerna
fingo saknas hos en vålfrejdad man.
08. Sådan den rot, hvarifrån Svenska samhällsbyggnaden
uppsköt, och sådan kärnan till Svenska folkets bildning och
odling. Hnru från denna grund i tidernas lopp under vexlande
skiften och många fruktansvärda skakningar allt utvecklat och
bildat sig intill våra dagar, blir föremålet för den framställning
af Svenska Polkels öden, vi till hufvuddragen deraf här företaga.
V. Ynglinga-ätten.
09. Såsom fordom hos Grekerna, så likaledes hos de
nordiska stammarne hafva fordna minnen blifvit af sången och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>