Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tagan, der vi se en förgudande tacksambetsgård helgad ål minnet
af de höfdingar, som styrt fornfådrens stora vandringståg till de
nya hemvisten i norden, der ordoat deras första samhållen och
varit mellan dessa det sammanhållande bandet, deras första
lagstiftare och lårare. Det år på denna saga, vår åldsta
forntidshistoria till våsendtligasfe delen stödjer sig. Och eharo hon
visserligen icke kan antagas för ren historia, år dock vål vårdt att kåooa
de sågner, som lefvat hos våra fäder om deras första regentslågt
oeh vårt samhålles första tider, derföre vi till hofvadiooehållet
åfven hår intaga densamma, serdeles i sådana fall, der någon
ljusstråle kastas öfver de åldsta tidsförhållanden, öfver tidsandan,
sederna och folktron.
70* 1 åtskilliga af våra forn-urkunder oppgifves, att en
Yngve, Tyrkia-konung (detta hånsyftande på hans liårkomst
från Tyrkland, hvarmed i våra fornhåfder betecknas Thrakien),
varit första Konoog i Svithiod; del såges, att ban varit son at Oden
och fader lill Njord, hvilken sistnåmnde således varit sonson af
Oden. Efter Ynglinga*sagan åter har Njord varit af Vanisk ål t,
gifven Asarne till gisslan och upplagen bland dem (23). Då
Oden var död, höll Njord offren vid makt. Svearne kallade
honom sin Drott, och hao nppbar af dem skatt till godahosels och
offrens underhåll. Han har varit den rikasle af Asarne* så att,
då man i gamla tider velat otmårka någon såsom egare af
ovanligt stora egodelar, plågade man såga om honom, att han var sl
rik som Njord. På hans tid dogo de fleste af Odens offerpresler,
gudabofvets föreståndare. De blefvo alla lagda på bål och sedan
dyrkade med offer. Då Njord sjelf kånde sina dagars slut, låt
ban mårka sig åt Oden.
71. Frej, tillika kallad Yngve, son af Njord, blef efter
sio fader Svearnes Drott. Han flyttade offren till Upsala,
opp-bygde der ett stort gudahus, satte der åfven sio hufvudstad, och
lade derunder, till Upsala Drotteos underhåll samt offrens
vidmakthållande, all sin iokomsl, så vål deo skatt Svearne gåfvo,
som ock alla hooom enskilt tillhöriga jordagods med all deras
af-kasining. Frid herrskade i landet ander bela Yngve Frejs tid.
Folket utgrenade sig, skogarne rödjades, marken plöjdes, och sl
rikligen belönades det tilltagande åkerbruket med de hårligaste
skördar, att ingeo led hunger ocb brist, alla hade sin föda, och
folket blef mera vål mående, ån det någonsin varit tillförne; det
var samma lid, an mårka gamla skrifter, då åfven Rejsar
Angu-slus låt tillsluta Jani tempel, ett tecken, att fred rådde inom
bela den Romerska verlden; samma tid, då Cbristus, verldens
försooare, i eo aflågseo vrå af jordeo föddes till menniskoslågtets
frålsning. I Svithiod lilleftnade man Frej denna gudafrid, och i
Danmark har dess Konoog Frode deraf fått sitt tilloamo af den
Fridgode, derföre våra fåder långe haft det bruk alt tillönska hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
