- Project Runeberg -  Sveriges historia i sammandrag / Första delen. Sagoåldern /
66

(1857-1860) [MARC] Author: Anders Magnus Strinnholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

unnades någon hvila och icke långre sömn, So göken teg eller
en visa konde sjungas. Då beklagade tärnorna bittert, att vara
komna till Konungens gårdar och såsom trålinnor obarmhertigt
behandlas; grus fråtle deras fötler, köiden skakade deras lemmar,
tråkigt funno de att vara hos Frode. Då sjöngo de om krig och
blodiga strider och malde åt Skjöldungen olyckor och fall. Vreda
voro tårnorna och brukade styrka, så att stora flisor flögo från
qvarnen, handlaget skalf, qvarnslenen sköls ned, och den tunga
hållstenen brast midt itu. Samma natt kom en sjökonung, hans
namn var Mysing, och öfverföll Dana-konungen i hans egen borg.
Frode stupade, och Vikingarne fingo mycket byte. Så tog genom
menniskans oförnöjsamhet och egennyita deo fridsålla tiden silt
slot, alldeles så som i gudasagan det förtåljes oro Gudarnes
gyllene ålder och huru denna gick till ånda, då Jåtteqvinnan
Gull-veig (guldtörsien) kora och siörde gudafriden, och derigenom det
första krig på jorden uppväxte (40); till grunden, i gudasagan
som i den historiska, samma mylh till betecknande, att med
begärens och lidelsernas utveckling oro och krig uppkommit. Vi
ha sett, att de med Oden invandrande Asarne gåfvo sig nt att
vara de gamla Asar och antogo åfveo Sjelfva de gamla
Asa-gudar-nes namn (23); deraf har skelt, att gudasagans förestfillningar
om dessa och gudaväldets tider sammangjutit sig med de dunkla
minnena af Asa-invandringen i norden. För den högsta forntid
således blanda och förlora sig myihen och historien i hvarandra.

73. Innan förutnämnda öde öfvergick Konung Frode, hade
Fjolner, Svithiods Drott, redan slutat sina dagar vid en gästning
hos Dana-konungen’på Seland. Frode egde en mycket stor gård,
och derstädes hade han af stora stockar låtit hoptimra ett väldigt
kar, flere alnar högt; karet stod i undervåningen, och midt
öfver detsamma var ett loft med en öppning mellan golftiljorna,
hvarigenom brygglagen blef oedhåld i karet, som fyldes med
lill-btandadt mjöd. Den gången blef hos Frode väldeliga drucket.
Fjolner ledsagades om qvållen med sioa män upp till
öfvervå-ningen, till det för honom utsedda sofrum. Om natten gick
han nt i svalarne, atl söka ett hemligi rum; men yr af sömnen,
hände honom, då han ville gå tillbaka, alt han gick fram till
en annan dörr, lill densamma, som ledde lill loflet midt öfver
det siora karet. Der steg han in, snafvade, och störtade ned i
mjöd karet. Så fann Svea-drotten sin död, drunknande i ”vindlös
sjö”, såsom en forntida skald om deona händelse qväder.

74. Svegder, Fjolners son, trådde efter sin fader till
Upsala egendom. Ban gjorde ett löfte alt uppsöka Gudarnes hem
och Oden. Man träffar spår, att många af fornfädren kastal
lång-tansfulla blickar tillbaka lill det fordna Asa-hemmets mildare
trakter. Svegder drog med tolf kämpar vida omkring, kom lill
Tyrk-and och till det stora Svithiod (9). Der träffade han många

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistsam/1/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free