Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af sioa fränder, och i Vaoahem log han sig en husfru af namn
Vana. Efter fem år vånde han åter hem lill silt rike. Sedan
drog ban för andra gången ut att uppsöka Godhem eller det
gainla Asgård. Öster om Svithiod, på andra sidan em Östersjön,
kom han lill en by, som kallades Sten, emedan der en sten
bar funnits, som varil mycket märklig, till storheten liknande elt
bas ocb bebodd af Jåltar. En afton, då Svegder från
dryckes-stugan gick till sitt sofrum, blef han varse, att en Dverg satt
onder den stora stenen. Svegder och hans mån, upphetsade af
drycker, rosade genast till slenen; Dvergen stod i dörren, ropade
till Svilhiods Drott och bad honom komma in, derest han ville
finna Oden. På detta rop skyndade Svegder in. Stenen
till-slöls, och Svegder kom aldrig åter. Hvad i våra gamla
krönikor berättas om Svegders väldiga styrka, huru han kunde slå
sin band i hårda stenen ånda upp till armbågen, har tillkommit
genom missförstånd af den källa, hvarifrån denna berfittelse blifvit
hemtad, i det mao icke vetal betydelsen af nanum (dverg), men
låst och förstått menum (hand), hvarigenom, i stället för sagans
berättelse om Svegders åfventyr med Dvergen, dessa krönikor
tillskapat berättelsen om Svegders öfvermenskliga styrka.
75* Till minne af sin hårkomst från Vanernas land blef
Svegders son kallad V a n I a n d. Han eftertrådde sin fader, drog
vidt omkring i många lånder och var en mäktig stridshjelte. I
Finland, der han en vinter uppehöll sig hos konung Snö den
Gamle, log han dennes dotter Drifva lill åkta. Om våren drog
han hem till sitt rike, men lemnade Drifva qvar hos hennes
fader, och lofvade all inom trenne år komma tillbaka. Tio år
förgingo, och Vanland kom icke. Till straff derför trollades på
honom en sinnessjukdom, hvarjemte han af maran ansattes så
hårdt, att han deraf förqvafdes och dog. Svearne bygde ett slort
bål på stranden af Skutån och bråode hans lik efler gammal sed,
uppresande på samma ställe bautastenar till hans minne.
76 V isbur, Vanlands son, trådde lill arfvet efter sin
fader. Han tog Audr den Rikes dotter till äkta. Henne gaf han
lill morgoogåfva en guldkedja jemte trenne stora gårdar. Hon åter
födde honom tvenne söner, Gisl och Audr. Sedan försköt
Visbur denna sin gemål och tog en annan, med hvilken han aflade
sonen Domalder. Audr den Rikes dotter begaf sig åter till sitt
fädernehem och medtog sina söner. Sedan dessa växt upp,
kommo de till sin fader och utkrafde sin moders morgongåfva. Då
Visbur vågrade atl återgifva denna, gingo de bort med deo
hotelse, att guldkedjan skulle blifva den bästa mans död i hans
slågt. De vände sig till den trollkunniga qvinnan Huld,
Trollens Drottning i nordlanden och moder lill de namnkunniga troll*
systrarne Thorgerd och Yrpo. Spåqvinnan satte då i verket
deo mycket kraftiga trolldom, som kallades Seid, och sade sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
