Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
garne deo sjelte, som förestått herradömet i Svithiod och hafl
vården om Upsala tempel. Dessa bade alla burit namn af D ro
tinar, hvaraf deras husfruar blifvit kallade Drottningar, såsom
konongarnes gemåler ånnn i dag kallas. Dy gg ve, Domars son,
hvilken efterträdde sin fader, år deu förste af Ynglingarne, som
kallat sig Konung, ett vårdighetsnamn, hvilket alla hans
efterträdare sedan behöllo såsom del yppersta. Denna förändring synes
tillkännage, all med samhållsinrättningens ordnande och stadgande
konunga värdigheten, antydande den verldsliga makten bos folkets
föreståndare såsom härförare och styresman, tagit öfverhanden
öfver den presterliga af Drotl (Drolinar nemligen eller Di ar
kallades de, som af Oden satles att både vara gudahofvels
föreståndare och domare mellan folkel), ehuru Konungen framgent såsom
det beliga altarets vårdare alltid förblef tillika Öfversteprest, så
alt ban hos sig förenade den andliga och verldsliga makten.
90. Dag, Dyggves son, tog konungadömel efler sin
fader. Han har varit så vis, att han förstått foglars läten och deraf
kunnat spä, hvarföre han kallades Dag den Vise. Del säges,
att han egt en sparf, som flugit bort till åtskilliga länder och
derifrån medbragt många tidningar. Denna sparf flög en gång till
Reidgotaland, der ban vid en by, kallad Vörva, slog ned på en
bondes åker, för alt hemta sig mat. Bonden dödade sparfven.
Då rustade Dag ut en stor krigsmakt, drog till Reidgotaland, steg
med bären i land vid Vörva och härjade mycket. Det tilldrog
sig, når ban red öfver en å, som kallades Skiolans- eller
Vapne-vad, all or skogen på åbacken kom en arbetsträl framlöpande
och kastade eu höljufva midt in i hären; den träffade Konungens
hufvud, så att han nedföll af hästen ocb dog. Derefter vände
bans folk hem till Sverige. Thiodolfera i sagan anförda verser
antyda, att lågel gålt i östervåg, således lill länderna på andra
sidan om Östersjön, hvilka i sagorna åfven bära namn af
Reidgotaland (21). Till dessa länder synas Svea*höfdingarne under hela
hedendoroen hafva gjorl tåta bårnadsfårder, och tillförlitliga
uppgifter från medlel af IX århundradet såga oss beslåmdl, atl
Svearne derstädes långe indrifvit skatt. Dessa skatlindrifningar hafva
troligen gått låogre i tiden tillbaka, ån de historiska efterrättelserna
räcka, och med detta antagande år lätt, atl åt sagans berättelse
gifva en betydelse.
SI. Såsom af sagan kan slutas, stålde åfven Agne, Dag
den Vises soo och efterträdare, sina härfärder ål de mot öster
liggande länder. Det kom mellan honom och Pinnarne till eo
blodig strid; i denna stupade Pinnarnes höfding Frosle. Jemte
aodra fångar förde Agne med sig bort åfven Finhöfdingens
dotter Skialf. Hoo vann för Konungen så myckel bebag, att hao
beslöt Uga henne till åkta. På hemfärden lade han till med
ana bårskepp vid Stocksund, samma sund, som ou kallas Norr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
