Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ridit al i bäradena, all hålla ling med landsfolket. ”Vi bröder”,
lillade han, ”hafva Äfven varil ombedda, all lågga våra råd lill
”i dessa förebafvanden; men ingen af oss vill bära det namnet
”alt vara Drottsvikare, ty sådan var icke vår fader.” Man
rådgjorde och kom till det beslut, att Konungen skulle med så
mycket folk, honom följa ville, rida ned till åmynoingen, der stiga på
sina skepp, fara ut i Mälaren, stämma folket lill sig, icke
förhålla sig hårdt och med vrede, men tala vänligen, bjuda lag och
landsrätt och 6öka all ålerkalla budkaflen, som förmodades icke
vara långt kommen, emedan tiden dertill varit för kort. Thorvid
Stammare skulle följa Konangen. Arnvjd Blinde och hans
broder Freyvid öfvertogo att draga dit, hvarest de trodde de män
vara församlade, som hade detta företagande för händer. Med dem
följde Jakob, Konungens yngre son.
149. På (Jlleråker hade en stor hop böuder och många
höfdingar sammankommit. Der höll Lagman Emund samspråk
med dem och uppviglade sinnena. Öfver de af honom gjorda
framställningar i afseende på Olof Skötkonangs förhållande itodo
höfdingar och bönder i brydsam rådplägning med hvarandra, då
bröderna Freyvid och Arnvid, medhafvande konungasonen Jakob
instucken bland sitt medfölje så, att han icke skulle af någon
kunna ses, kommo fram till [Jlleråker. De förhöllo sig, såsom de
endast kommo för atl deltaga i rådplägningen. Delta blef af alla
väl upptaget, ocli omkring dessa, för sin klokhet och sill stora
förstånd högt ansedda män samlade sig nu största delen af
folkhopen. Det tal hördes emellertid, att man icke längre ville hafva
Olof lill Konung öfver sig, emedan man icke ville tåla af honom
olag ocb det öfvermod, att han inga råd ville lyda, ehnru slora
hötöngar framburo dem. Då bröderna af detta och annat tal
för-nammo, hnrn långt saken redan var kommen, vände Freyvid sig
lill höfdingarne och sade: ”inig synes, om elt så högvigtigt ärende
”skall företagas, att skilja Olof Eriksson från riket, så hörer den
”rätt oss (Jppsvear till, att styra saken efter vårt råd. Ty så
”hafver alltid varit, att hvad Uppsvea höfdingar stadfäst al sig
”emellan, det hafva de andra landsmännen samtyckt. Icke
be-”böfde våra fäder ligga råd af Vestgölerna om Svea lands
sty-”relse. Nu må icke vi så vanslågtas, alt oss skulle larfvas råd
”af Emund; utan vill jag, alt vi fränder och vänner lågga våra
”rådslag tillsamman.” Detta tyckles alla vara väl sagdt.
Bönderna slogo sig alla tillhopa och hånskölo saken under Uppsvea
bMingarnes rådgörande och beslut. Denna vänning af saken
korsade Lagman Emunds beräkningar. Man känner icke dessa;
men del sannolika år, att han ville hafva kooungavärdigheten
öf-verflytlad på någon af Vestergötlands storborna älter; till
Freyvid, som frågade honom, hvem han månde vilja hafva till
Konung, derest så hända skulle, att Olof Eriksson blefve ur v$gen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
