Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
högtidliga offer, som då hemburos (ill landets Gudar. Denua
gemensamma dyrkan af gemensamma Gudar, de stora, festliga
offermåltider gom dermed voro förenade, de gemensamma
öfver-låggnipgpr om allmäona ärenden och värf som på samma gång
vid sam(9?n|rädena på tingsplatsen förehades, den heliga fred som
var utlyst öfver dessa helgade ställen och sammankomster, och
den stor* marknad som under religionens skydd här tillika före*
gick melUn det samlade folket; detta förenadt med återseendet
långt från hvarandra boende fränder och vänner, tillika
blan-dadl med lekar och luslharheter och täflingar i mångahanda
idrotter: alla dessa förenade omständigheter, som i mångsidigt afseende
gjorde dessa ufiferböglider lill stora, verkliga nationalfester» stärkte
och befästade de band af samhällighet och välvilja, som
gemensam härkomst, gemensamma öden ocb minnen eller andra
förhållanden från närmare eller aQägsnare lider grundlagt mellan de
stammar, hvilka lid efter annan invandrat och nedslagit fasta
bopålar i Svea och Göta landen.
139. Så skedde, alt religionen blef samhällsbyggnadens
förnämsta pelare, det hufvudstöd, b varpå författningen i dess
barndom bvilade. Hvad kamratskapet var i krig, det blef gemensam
gudstjen$t ooh dom i fred, offer- och tingsställen föreningspunkter,
och höfdingen offerprest och domare. I denna anda var Häradet
ett krigs- och samhållsförbnnd af flera husfäder, Landskapet ett.
större förbund af flera härad, Riket åter elt förbund mellan
landskapen; häradets husfäder hade sin föreningspunkt i Häradstinget,
landskapets häraden sin gemensamma i Landstinget, för landskapen
åler var AUshärjartinget det stora fören i ngsba ödet. Hvad
Härads-koouDgen eHer höfdingen var för häradet, Fylkis* eller
Landskaps-konungen för landskapet, detsamma var för hela riket
Upsala-kenungen, föreståndaren (ör de stora naiionaloffren i Upsala.
160. Efter Upsala-konungen Agnes död kom riket i
brödraskiftew Söner af samma fader hade alla lika anspråk och
togo aUa lika arL Det synes icke hafva varil osedvanligt, alt de
låto den ärfda jorden blifva oskiftad ocb bodde tillsamman på
fädernegården; men vUU någon af arfvingarne hafva sin Lott ut ocb
ensam råda öfver sin. arfvedel, då skuJJe han ega vitsord, ocb
laga arfskifte ske. Detsamma var förhållandet Inom koaangehuset.
Man kände i dessa, tider logen statsrätt, aHl slod under den
allmänna eller borgerliga lagen. Härifrån, kommer det,, att hela
YngJpngasagao igenom Konungafnes. tillträde till riket, ick*
utmärks* med andra, ogd* än att sonen, log ai4 efter fadern. Och det
V i öfverensslåmmelse härmed» äfven <knt högtidliga fest, som gaf
insegel. och sladfåstelse åt Konungens räU alt träda till riket»,
detsamma som vara tidera kröning**; ocl* hyllningar* i fordna dagar
kalladt* artol; det hade aii* gcqu4 i den fös alla arCtagai»
ge-menaawma, pligt, aftt MUa aina, närmast* fråndor oeh, vänner till»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
