Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
endast sök le binda densamma vid vissa vilkor. Det är först i
den raon, råttsförfatt ningen utbildar sig och den offentliga makten
vinner en större inflytelse på samhällsordningen, sjelfhämnden
in-skränkes inom allt trångare gränser, till dess slutligen densamma
helt och hållet upphåfves, och straffrätten öfvergår på den
offentliga makten i samhället. Men del var, såsom
samhällsutvecklingens gång kommer alt visa, blott steg för steg man i tidens längd
kom dertill, ty lätt uppgaf den fria, sjelfrådiga mannen icke sin
personliga rätt.
165. En lemning af ätternas sjelfständighet, såsom hvar
för sig bestående delar af det stora stam för bundet, är äfven den
föreskrift i våra gamla lagar, huru i vissa fall, då medlemmar af
en alt kommo lill husfäder af en annan, gisslan på ömse sidor
skulle gifvas och tagas till betryggande af full säkerhet och frid,
på lika sätt som mellan farstår plägat ske. Andra fall förekomma,
då ånnu i slutet af XIU århundradet lagen lillstädjer, att man
samlade sin frändaflock, för att med våld utkräfja sin rått af den
andra ättens anhöriga. 1 öfverensstämmelse härmed betraktades
äfven döttrars bortgiftande såsom en hela slägten vidkommande
angelägenhet, emedan det var af vigt, alt sådana slägtförbindelser
ingingos, som lände till styrka och anseende för slägtens
medlemmar, men icke till skada och men. Derifrån äfven den stora
omgång, den högtidlighet och försiglighet, hvarmed sådana
förbindelser mellan tvenne ätter afslötos. Qvinna skulle fästas med
frånders råde, ömse sidors slågtingar skulle på fåslningestämman
vara närvarande, och brudgummen var vid tre markers vite
förbunden, att till brölloppet bjuda alla fränder intill tredje led.
166* Från delta förhållande, alt husfäder af samma slägt
ntgjorde ett samfund för sig, kom äfven deras stora omsorg derom,
alt någon slägtens jord icke målte afsöndras eller gå lill annan
ält. Når de i vårt land invaodrande hårhoparne här nedsatte sig
hvar inom sitt serskilta område, som deraf fick namn af hårad
(156), fördelades sedan det sålunda utaf hvarje af dem gemensamt
inlagna landområdet icke mellan de serskilta familjfåderna i hären
eller härhopen, utan mellan ätterna inom densamma, så att hvarje
ält eller slägt intog deraf för sig så stor landsvidd, som för dess
uppehälle ansågs tillräcklig. Densamma betraktades således
ursprungligen såsom en hela åtlen gemensamt tillhörig mark, som
troligen till en början äfven med samhållig hand uppbrukades, så att i
detta fall det egentligen endast varit grödan, som deltes mellan ättens
medlemmar. Sedermera refvades och skiftades den uppbrukade och till
brukning lämpliga jorden mellan ållens husfäder. Denna fördelning
skedde icke blolt efter jordens areal eller vidd, ulan äfven efter
dess beskaffenhet och värde eller den afkastning, som kunde
väntas af dess odling och bruk, så alt båttre och sämre åkrar, båttre
och sämre mark delades i ell någorlunda lika förhållande. Så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
