Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fådreos jord. Af kärleken till fädernejorden 5r kärleken till
fäderneslandet en doiler.
167. Dråp, begångna inom håradels område, an sägos
såsom brott mot den tillförsäkrade tryggheten och friden, hvårföre,
utom böter till målseganden eller den dräpnes arfvingar och från*
der, äfven till båradet måste af dråparen och hans slågt erläggas
serskilta böter såsom en försoning för fridsbrottet eller det inom
håradet öfvade våld mot den personliga säkerheten (derifrån
häradets andel ännu i dag af böterna i dråps- och såramål). Efter
samma grundsats, då dråparen icke kunde upptäckas, drabbade
ansvaret för den brutna friden håradet sjelf, som, då
målsegan-dens rätt icke kunde eftergifvas, var förpligtadl erlägga de för
dråp stadgade böter, vid hemligt dråp kallade
dulghadråps-böter, af hvilka Konungen jemte den honom i allmåohet
tillkommande tredjedel af fridsböterna då åfven uppbar den eljest
liåradet af dessa tillfallande tredjedelen. I alla förhållanden framstår
båradssamfundet såsom ett’ i allo för 6ig bestående, sjelfständigt
sambålIsförbund till betryggande af sin frihet, sin egendom och
den personliga säkerheten. Det skipade vid eget ting sjelf rått
mellan sina medlemmar, ordnade inom sig sjelf sina
samfundsförhållanden, rådplägade och fattade beslut öfver förekommande
frågor och fall. Höfdingen, i spetsen för häradet, var samfundets
ledare och målsman i alla detsamma rörande angelägenheter; han
satt vid tinget som domare, styrde rättegångarne, afsade hvad lag
▼ar, och lian vid uppbrott till krig äfven anförde häradets mån.
De forntida folken kände ingen delning af makten; deras
höfdingar voro på en gång krigshöfdingar, domare och ordförande
vid de allmänna rådplägningarne.
168. Då en förbrytare blef fridlös förklarad vid häradets
ting, sträckte sig denna fridlöshet icke längre fin inom området
af det råttssamfund, der ban blifvit dömd, derest icke
målseganden infann sig vid landstinget och på grund af den inom håradet
öfver förbrytaren gångna dom äfven fordrade en lika dom öfver
honom på landstinget, så att ban i hela landskapet skulle vara
lika fridlös. Landskapet, såsom förenande de serskilta häraden
i ett större, mer omfattande förbund, hade i detta afseende för
gemensamma öfverlåggningar, gemensamma besluts fattande och
gemensamt upprätthållande af frid och rått sitt serskilta, för alla
gemensamma Landsting eller Lagting. Ett sådant för landskapets
alla hårad samfålt ting har i Östergötland det L i ön ga ting varit,
hvarom i Östgöternas lag talas, och i Vestergötland det i
Vestgöta-lagen omförmålta Landsting eller Thing aldragöta (alla
Göters ting), såsom det ännu kallades från den forntid, då före
Östergötlands bebyggande det omfattade hela Götiska folkgrenen;
Gottlänningarne hade sitt Gutn-al thing (alla Gutars ting),
Tiunda-, Altunda- och Fjerdhundraland sina Folklandsting;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
