Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lefvande känsla för rålt; de betraktade sin lag som ett bolverk
för egande rått, medborglig säkerhet och frihet, derföre icke heller
något af våra förfäder beifrades med större häftighet äu det, om
landets herrar bröto landsens lag, ty detta blef dem lillräkuadl
såsom det största brott, hvilket äfven en af Olof Skötkonungs
råd-gifvare erinrade honom, då han sade lill Konungen : ”alla Svear
”vilja hafva urgammal lag och sin fulla lått.” Af lagen, såsom
uttrycket af folkets allmänna vilja, hade åfven Lagmannen siu
vårdigbetsnamn; han var lagens gömnare och tolkare, han skulle
vlag skilia”, det vill säga i hvarje förekommande, till hans
pröfning hemstålda fall efler sin insigt och kännedom af lagens
grund, sammanhang och mening utfinna rätten och bestämma,
hvad lag var, derföre äfven öfriga domare i häraden skulle till
honom hänskjuta saken, når de icke visste någon lag, som tillämplig
vore; Lagmannen äfven skulle på bestämda, årliga lagtider för
det församlade folket lagh tcelia, d. v. s. förtälja, uppläsa landskapets
lag, såsom det i våra Landskapslagar heter: ”nu skulu mmn til
”things fara ok laghsaghu *) vara höra; höra the sum hwr
”cdru, ok sighia them sum hema siliaPy och såsom det i en
gammal förteckning på Vestgöla-lagmännen berättas om den ena,
huru hao ”talde all Veslgölarnes lag på en dag”, om en annan,
att han ”talde lag på Linkorna vallar”, och om ännu andra, att
de ”talde rätt lag” Sedan lagen var uppläst, plägade
Lagmannen ställa till bönderna dessa ord: ”nu cer laghsagha idhur
”lykladh; nu hygge hvar at lut sinurn i laghum* (nu år eder
lag för er upplåst; komme nu hvar och en ihog det stycke af
lagen som honom rörer), eller: "nu hyggin thcer at bönder at
”sva cer thaetta nu slat” (kommen nu ihog bönder, atl detta
år nu så stadgadtj. Når derföre det talas om de serskilta
landskapens lagar, heter det: ”lagh thy tald varu ok takin i hvariu
”landskapi" (lag som i hvarje landskap uppläst var och af folkel
anlagen). Sasom lagens man var Lagmannen äfven böndernas
förestyrare i alla samhålliga angelägenheter; han svarade på
böndernas vägnar, då Konungen eller Jarlen drog genom landet och
höll stämma med dem. Ingen Konungens man, eller eho som
vore eo annan förbunden till tro och lydnad, fick komma till
delta myndiga embete. Lagmannen skulle vara bondeson, det
vill säga, ban skulle höra lill de fria odalmännens klass, vara en
i allo fri, oberoende man, icke bärande fruktan eller räddhåga
for någon, Alla bönder 6kulle välja honom. Högsta anseendet
och slörsta myndigheten egde Tiunda-lagmannen, ly han var
den, som pa det stora, allmänna riksmötet, det så kallade
Alls-härjartinget, tolkade allmogens vilja och beslut. Eli lika före-
’) Ursprungligen betecknande en sagd, upplSst lag, hvarefler det
sedermera öfvergfttt till bemärkande af det omräde, som hörde under
Lagmannens domsrtttt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
