Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfvertåckt trakter, hvarest nn äro slättmarker, ljuDghedar och
fruktbärande fält. Skogar, flera dagsresor långa, skilde Vestergötland
fråo Bohuslän, och det tillgränsande Dalslands fordna namn af
Markerna synas häntyda på en tid, då man ännu mindes, att hela
denna landsträcka varit öfverhöljd med skog och visat föga spår
af odlingar; de många fornåldriga minnesmärken emellertid, som
der träffas, äfvensom det, att Dalsland i nästa tidhvarf
framträder som ett landskap med flera härad, hvilka sägas en lång lid
hafva lydt till Vestergötland, bevittna, att en börjau till
bosättningar der skett redan under djupaste hednaåldern. Huru Vermland
med en från Svithiod flyktande konungason mottagit sina första
inbyggare, år redan förut anfördt (99); det var dock egentligen
det vester om Klara-elf liggande landet, som derigenom aldraförst
bebygdes och bar namnet Vermaland; den öster åter om
Klara-elf mellan denna samt Gullspångs- och Svartelfverna varande
landsträckan utgjorde ännu länge en skog«mark, densamma stora
skog nemligen, som enligt sagan har skilt Götland och Vermland
åt och i gamla tider varit kallad Vermaskog (men hvilken
sedan med tiden genom tilltagande odlingar blifvit delad i flera
smärre, som livar för sig fått sitt eget namn), hvaraf endast de
till Venern och kriog Skagern liggande trakter varit bebygda, ty
der finnas hednaålderns minnesmärken, en talrik mängd af
ättehögar. Bergslagsorterna, ej mindre Vester-bergslagen i Dalarne
ån äfven Filipstads och Garlskoga bergslager, som upptaga
nordöstra delen af Vermland, Leke-bergslagen i Nerike, Norbergs
och Nora, Grythytte ocb Hellefors1, Lindes och Rambergs samt
nya Kopparbergs bergslager, innefattande de mot norden och
vestern liggande bergiga delarne af Vestmanland, öfverhufvud alla
de mellan Klara- och Dal-elfvernas stora vattendrag belägna
malm-rika trakter, nu* genom åkerbruk och bergsrörelse täflande i
odling, välmåga och befolkning med rikets andra landskap, voro
ännu i slutet af hednaåldern, om än icke obebodda, dock
namnlösa, föga kända marker. Från de höga fjäll, som begränsa
Sverige och Norrige, upprinner den stora Dalelfven i tvenne fyrenar;
den trånga och höglånda däld, hvarigenom den vestra grenen eller
Vester-Dalelfven framgår, utgör af landskapet Dalarne den del,
som kallas Veslerdalarne; den rymligare och lägre däld åter,
hvarigenom östra grenen eller Öster-Dalelfven framlöper, bår namn
af Österdalar n e: dessa tvenne hufvuddälder, Öster- och
Vester-dalarne, upptaga hela öfre eller norra delen af Stora Kopparbergs
höfdingdöme; den åter nedanför dem i söder liggande delen af
samma höfdingdöme omfattar i sydvest Vester-bergslagen
och i sydost det egentliga Kopparbergs, Säters och Näsgårds lån,
hvilka sistnämnda i sig åfven innesluta den så kallade
Österbergs lag en. Det var i denna sydöstra trakt af Dalarne, Olof
Digre på sitt krigståg till Norrige år 1030, sedan hao genomtågat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
