- Project Runeberg -  Sveriges historia i sammandrag / Första delen. Sagoåldern /
203

(1857-1860) [MARC] Author: Anders Magnus Strinnholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nya landets beskaffenhet. De nedslogo sina bopålar vid de fisk*
rika, långt in i landet sig sträckande fjärderna. Invid kusten liar
allt ett ödsligf, dystert och afskräckande utseende; det inre
deremot vid de många, djupt i landet inskärande fjärderna franoter
sköna, gräsrika dalar och har om sommaren ett mildt, behagligt
luftstreck. Dess gräsrika betesmarker gjorde lått att underhålla
en mängd hornboskap jemte hästar, getter och får; Grönlands ost
och smör voro utmärkta för sin ypperliga godhet. Mellan Island
och Grönland rådde mycken gemenskap. Det skedde, att en Isländsk
man af namn Björn Herjulfsson, då han från en
vikingafärd kom åter till hland och man berättade honom, att haos
fader öfverflyttat till Grönland, beslöt att genast uppsöka det nya
landet, för att hålla sin vana och gästa hos sin fader öfver
vintern. Hvarken han eller någon af hans följeslagare hade förnt
beseglat Grönlands haf. Icke desto mindre lade de ut och höllo
kosan i det vederstreck, man på Island vetat anvisa dem. Sedan
de kommit långt ut i hafvet och förlorat allt land ur sigte,
ändrade sig vindrn och öfvergick till stark nordan med töcken och
storm, så alt de icke visste, hvart de foro. På det sättet ströko
de med vinden i flera dagar och kommo till ett för dem
alldeles obekant land. Derefter uppstack en sydostlig vind, som
förde dem tillbaka, och äfven på återfärden sågo de nya, för dem
fremmande, obekanta kuster, till dess, efter en strykande fart i
fyra dygo med samma vind, de kommo till ett fjerde land,
hvilket af alla på denna färd sedda länder syntes dem likast
Grönland, sådant man för dem beskrifvit detsamma; de höllo derföre
till kusten och gingo upp på ett näs; det var Herjulfsnäs,
detsamma, på hvilket Herjulf, Björns fader, tagit sin nya bostad.
Första blicken på kartan, efter rigtningen först af den vind, som
midt på vägen mellan Grönland och Island stormdref Björn långt
södernt i hafvet, och sedan af den vind, som i motsatt kosa förde
honom åter tillbaka mot Grönland, säger oss, hvilka de obekanta,
på babords sida liggande landen voro, dem han under återfärden
upptäckte, nemligen kusterna af Norra Amerika. Byktet om
Björns färd och om obekanta land fjerran ut i hafvet stadnade icke
inom den Grönländska bygden, men spridde sig till Island och
derifrån öfver hela Skandinaviska norden. Det var nu mycket
tal om nya länders uppsökande, och färder skedde att finna dem
och utspana deras beskaffenhet. Man träffade rigtigt det af Björn
sedda landet, man befor knsterna deraf och företog
kringvandrin-gar, att nlkunskapa landets natur och art. Man fann elfverna
rika på fisk, i synnerhet på lax, och denna härstädes större än
vanligt, hvilket ännu 1 dag år fallet i Norra Amerika vid den
långs ut ra ed Atlantiska hafvet löpande kusten. Luftstrecket var
mildt och gräset på marken vissnade föga, ty ingen frost kom om
vintern, så att något föder der icke behöfde insamlas till vinter-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistsam/1/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free