Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hinna till någon utmärkt höjd af konst och skicklighet; det
uppstod mellan de täflings- och ärelystna ynglingarne en kamp om
företrädet i försökens vågsarohet, stegens säkerhet och greppens
fasthet. Man hade äfven en lek, kallad svärds- eller handsaxa-leken,
hvilken tillgick på det sält, att man lekte på en gång med trenne
små svärd (hatidsöx, handsaxar) så, alt ett alltid var i luften,
ander det man hade ett i hvardera handen, och i det man
uppkastade dessa hvari efter annat, grep man det nedfallande om
handtaget eller vid udden; många omtalas i sagorna såsom
mästare i denna idrott, men ingen öfverlråffade Konung Olof
Tryggfason, hvilken, midt under det han utom hord ytterst på kanten
af årorna gick rundt omkring’ sitt krigsskepp Ormen Långa under
fullaste rodden, lekle handsaxaleken, så ett af svärden alllid var
i luften, och alltid grep han del nedfallande i handfästet, en
färdighet så undransvärd, alt en man af namn Eodiid, äfven
utmärkt för sina idrotter, då han under en tåflan i dessa af
Kon-nngeo uppmanades att göra detta efter, svarade, intagen af
förundran : ”icke bära Gods englar mig i vädret som eder.” En
annan äfven mycket öfvad lek var bållkastning på isbelagda sjöar,
då bållen (knauttr) af den ena kastades i vädret med handen
och slogs fram med bållträdet, af den andra togs likaledes med
banden emot eller slogs med hans bållträd tillbaka, men till
hvilket fordrades mycken skicklighet, emedan hans medspelare på
allt sått sökte hindra honom derigenom, att de skuffade honom
omkull eller åt sidan eller slogo hållen bort för honom, och
deresl han detta icke förmådde afvärja genom sin styrka, sin
vighet oeh säkerhet i rörelser, blef hans lott att återhemla det
utefter isen långt bortrullande klotet; leken var dessutom hård,
emedan trädklot, men icke uppstoppade bållar nyttjades. Om
sommaren var det en allmän öfuing alt täfla med hvarandra i
simmande, en konst, hvari de gamla nordboerna så myckel mer
voro mästare, som de på vattnet tillbragte en stor del af sin
lefnad; den endast ansågs för en god simmare, som simmade med
klftderna på och som förmådde i dykning länge ulhärda; de
täflande kämpade, brottades under vattnet och förde hvarandra ned
IIH djupet. Ännu andra öfnmgar af mångahanda art funnos,
alen af alla var ingen sedvanligare och mer högt älskad af
ungdomen ån brottandet; deri uppöfvade gossar och ynglingar sina
krafter oeh vunno härdighet, vighet, smidighet genom stadig
öf-ning och tåflan; man hade sätt alt brottas, dervid allt ankom på
styrka, ännu andra sålt, deri öfvervigten vanns genom skicklighet
och vighet; man iakttog regelbundna vändningar, kast och tag,
man beräknade sina rörelser, man gick med konst och
behändighet tillväga.
197. På detta sått, under idkeliga kraftrön och kämpa*
öfningar, uppväxte forntidens ynglingar till starka, modiga, bår-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>