Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
d5U i hvila vadum, del vill säga i sina hvila dopkläder. Ti*
derna förut, innan man började atl inhugga runorna i stenen,
plägade man inskära dem på slafvar eller kaflar af Iräd eller
skif-vor af bark, de enda skrifredskap man i forngammal tid kände.
Då i XII århundradet de förnämsta af de Isländska, sagorna i skrift
affaltades, omtalas runors ristande på trädskifvor eller kaflar till
anteckningar och underrättelsers meddelande såsom länge varande
i bruk och välbekant för de gamla hednaftdren, och när
lslånda-ren Are Frode i slutet af XI eller början af XII århundradet
företog, att mot del ^atinska alfabetel, som Häsier Priscianus
(från Cosarea; lefde i början af VI årh.) uppsatt, jemnföra det
gamla Nordiska, hade han en Thoroddr Runomåstare till biträde
dervid. Kännedomen af bokstäfver förutsätter nödvändigt äfven
deras bruk, ehurn inga runristade kaflar, såsom förgängliga och
lätt förstörbara, från årtusenden tillbaka blifvit till våra tider
bevarade *). Äfven bos Anglosaxerna ocb hos de Frankiska eller
Germaniska stammarne voro runorna bekanta som skriflecken,
ristade på skifvor eller taflor af träd. Hen runalfabetet är hos
dem fullständigare, mer utbildadl ocb från en sednare tid
ord-nadt saml med nya bokstafsformer tillökt efter det Latinska
alfabetel, hvaremot det fornskandinaviska, som blott räknar sexton
runor, genom sin torflighet och genom bokstafsformernas stora enfald
vittnar om en hög ålder, äfvensom det har en egen ordning, som
skiljer sig från de öfrigas**). Det har af alla folks skriflecken
så till bokstäfvernas form som antal och betydelse den största
likhet med det Joniska eller Grekiska alfabetet i dess äldsta, enkla,
torftiga skick, innan detsamma, redan långt före Alexander den
Stores tid, af en Palamedes och Simonides utbildades och
fullkomnades.
S05* Den mythiska slöja, hvarmed runornas upphof,
användning och bruk i alla urgamla qväden finnas omhöljda,
utvisar, att de i äldsta tiderna varit ansedda för en hemlighetsfull
vetenskap* hvilket äfven bestyrkes deraf, alt ordet runa icke blott
’) De Äldsta i behåll varande äro de tvenne runkaflar, som för något
Öfver 50 ftr tillbaka upptäcktes i dörrkarmen i Vinje gamla kyrka
i Öfre Telemarken i Norrige; den ena af dem ttr af tiden mycket
förtärd, sft att endast nftgra brutna meningar här och der kunnat
lisas; den andra, bättre bibehållen, bar läsbara runor, ocb af dessa
ses, att kaflan är ristad i Konung Sverres tid; Sverre dog år 1202.
") Forn-skandinaviska ron-alfabetet har följande bokstäfver, ordning
och benämningar: (F — Frej, Fe), H — ^0» (Th —
Thor, Thor»), + (O — Odin, 0«), fX (R ~ Hedher), H (K —
Kyn), * (H — Hagel), + (N — Naud), | (I-I«), \ (A — Ar),
k (8 - Sol), t (T - Tyr), p (B — Birk.l), (L — Lag),
Y (M — Madher), /4\ (ö — ör, H — Stnpmadher).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
