Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppförandet mellan föräldrar och barn; barnen hörsammade
för-äldrarne, od) dessas tillsägelser voro mera råd och uppmaningar
ån befallningar. En sed, i forntiden mycket öflig, och som
ersatte bristen af skolor, var den, alt man till sina vänner, till’
kloka, förståndiga män lemnade sina barn att uppfostras.
Vanligeo, då uågon ville visa en annan sin vänskap och aktning,
eller ännu närmare förbinda sig honom, erböd han sig att
mottaga hans son till nppfostran, och till tecken, att han mot det
nnder sin vård tagna barnet iklädde sig en fadera pligter, satte
han detsamma på sitt knä, hvaraf fosterbarn i forntiden kallades
knesetningr. Många ynglingar fingo derigenom en sorgfålligare
nppfostran, än de i fädernehusel skulle hafva erhållit. Det hörde
till den foster faderliga omvårdnaden*, att lära fostersonen alla öfliga
idrotter och undervisa honom i allt, hvad till tidens seder och
mannavisdom hörde, eller, såsom det hette, ”jag skall låra honom
”allt det mannavett, som jag kan^” Mödrar, då de förlorat sina
mån, och fäder, som ofta lågo ute i hårnad eller eljest ansågo
det gagueligl för sonen att vara från hemmet borta, funno alltid
blaod vänner och fränder sådana, som togo gossen under sin
vård, behandlade honom som eget barn och samvetsgrant mot
honom uppfylde en fosterfaders skyldigheter. Till dessa hörde
äfven det, serdeles når ynglingen var faderlös, att utstyra honom
vål ifrån sig och bidraga till hans fortkomst Att en fosterfader
svek sin fostersoo, eller denne tillfogade den förra något ondt,
räknades till nedriga handlingar. Det år äfven sällan, sagorna
framte något sådant. Deremot träffas i dem många vackra drag
så vål af fosterfåders samvetsgrannhet i uppfyllelsen af en faders
pligter mot sina fostersöner som äfven af dessas erkänsla tillbaka
och innerliga tillgifvenhet för sina fosterfäder. Och mellan
ynglingar, som på detta sätt uppfostrades tillsamman och i lekar, i
öfningar under ledning af samma faderliga hand jemt med
hvarandra tillhragte gosse- och ynglingaårens glådtiga, sorgfria dagar,
uppkom den nära, innerliga förtrolighet och kärlek, som i
forntiden gaf en så hög och vacker bemärkelse åt namnet
”fosterbröder” och ursprungligen äfven föranledde de föreningar, som
kallades fosterbrödralag.
915. Jagten i de stora, på vildbråd rika skogar ne, och
fisket vid de låogsträckta kusterna i de vida, djupa skärgårdarne,
i de många stora insjöarne, elfverna, strömmarne lättade till en
väseodtlig deL underhållet för de ofta talrika familjerna. De
sinnebilder, flera af Sveriges landskap föra i sina vapen, hän tyda på
dessa näringsfång såsom de ursprungliga och i långa tider de
vigtigaste för dem. Sagorna omtala sillfiske vid Norriges södra
kusier, och hvalfiskfänge jemte skjälfångst hörde lill sysselsätt ni
n-garne i de nordliga trakterna. Den väsendlligaste dock af alla
utvägar till näring var boskapsskötseln; en talrik boskapshjord ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
