Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
landshöfdingesäte, kända ander namn af Kronoberg) till
evård-lig ego åt Ostrabo eller den sedermera så kallade Vexiö kyrka.
230. Olof Skötkonung omfattade Chrislendomen med
allvarlig tillgifvenhet. Elt mäktigt hinder för dess allmännare
framgång mötte i det urgamla, högt vördade Upsala tempel med der
firade offerfester och dermed förenad dyrkan af de gamla Gudarne.
Detta tempel ville Olof Skötkonung förstöra. Det kom till
böndernas kunskap. De motsatte sig Konungens förehafvande och
träffade med bonom sådan öfverenskommelse, att derest han icke
ville deltaga i deras fester, men dyrka de christnas Gud, månde
hao för sig utse hvilket af rikets landskap, han behagade, och
der upprätta kyrka, men icke med våld tvinga någon att
öfver-gifva sioa fäders tro, utan lemna livar och en frihet, att efter eget
godlfinnande blifva christen eller icke. ”Ett bättre, ädlare,
förståndigare sått till Christendomens främjande”, anmärker ett
annat lands häfdatecknare, ”kan icke tänkas, och ntvisade de
Svenska bedniugarne hår ett tänkesätt, värdigt de mest upplysta
”tider.” Olof Skötkonung, tagande sig våt i akt att bringa
bönderna i harnesk mot sig, afstod från fullföljandet af sitt
uppsåt och lade i dess ställe i Husaby i Vestergötland grund till
kyrka och biskopssäte, hvartill ban gaf Husaby gård till ”staf
och stol” (vill säga biskopsstaf och biskopsstol, betecknande
bi-skopsembetet med dertill hörande egendomar och inkomster),
hvilken gård en lång tid äfven blef hufvudsäte för Vestergötlands
biskopar, till dess efter Skara kyrkas fulländande deona blef
domkyrka (hvilket Husaby kyrka dittills varit), och biskopssätet för
alltid dit förlädes. Emellertid fortarbetade Sigfrid med
outtröttligt nit för Christendomens framsteg. Han inskränkte icke sin
verksamhet inom Vårend, men drog omkring i alla Sveriges
landskap, predikade, döpte, förordnade lärare, utmärkte platser till
kyrkor och invigde kyrkogårdar, en i Friggeråkers socken i
Gudhems härad, eu annan i Gerum i Vartofta eller Skånings hårad,
en tredje i Agnestad nära Falköping. Han framför andra har i
synnerhet verkat och arbetat för christna lärans fortplantande i
Sverige och är näst Ansgarius den, som förtjenar namn af
nordens Apostel. Trött af arbete och mått af år egnade han sina
sista krafter åt sin församling i Östrabo, der hans ben äfven hvila.
Vackert och innerligt säges i Vestgöta lagen om bans hådanfård,
”att helige Englar togo hans själ emot och förde henne till
paradiset, och är den såll, som slik arbetslön får uppbära, som
”han uppbar.” Såsom Ansgarius, Rimbertus och Öfriga denna
tidens biskopar och lärare, hvilka offrat sig och sina krafter till
hedningarnes omvändelse och verksammast arbetat för
Christendomens befordrande, blef äfven Sigfrid upptagen bland de heligas antal.
231. Christna lärare saknades nu i Sverige icke, som
gemensamt med Sigfrid i Olof Skötkonungs och hans söners tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
