Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lyngda af drycken lagt sig alt sofva, med hela den öfriga i
skogen dolda qvioooskaran öfverfallit den insöfda fienden ocli
neder-itjort både höfdingarne och deras hela här så i grund, alt få
undkommit till Danmark alt berätta nederlaget. Det år denna
bjelte-bragd af Värends qvinoor, som förvårfvade dem, icke biolt den
långa af dem bibehållna råtligheten att på sin bröllopsdag till
kyrkan beledsagas med militårisk heder, hvarjemte de Sjelfva som
fälttecken buro om lifvet ett bälte af rödt kläde eller sidentyg
med gnidspetsar ocb mångfaldigt prål, men åfven den ännu
vig-tigare och för dem framför Sveriges öfriga qvionor gällande lika
arfs- och giftorätt med männen, en rättighet, som af ålder varit
känd uuder namn af ”Vårnsråll” eller ”Vårends Härads Rått”
och tid efter annan genom konungabref blifvit sladfåstad. Det
har stor sannolikhet, att förenåmnda i folksägnen lefvande minne
af det genom Vårends rådfulla, bjellemodiga qvinnor utförda
listiga anslag mot de i Småland infallande Daoskarne tillhör
samma tid och samma härlåg med det vid medlet af XII
århundradet af Danskarne under Sven Grate företagna fiendtliga infallet i
Småland; detta åtminstone år i afseende på den skymQiga
utgång, detsamma tog genom ett listigt utfördt anslag från
invå-narnes sida, det e^da af håfderna kånda, det vill säga, det enda
hvarom man eger historisk visshet, och naturligt måste minnet
af en med den fiendtliga håren anståld lek af en så egen
märkvärdighet länge hafva lefvat bland folket i Smålands bygder, ehuru
den i århundraden fortplantade sägnen derom under den långa
vandringen genom många slägter och tider, efter sagans art och
natur, tid från tid erhållit utsmyckelser och tillökelser, i det
omkring densamma väft sig åfven andra gamla minnen. Alt i den
Danske Saxos berättelse intet förekommer om den i anläggningen
verksamma del qvinnorna tagit, såsom de, hvilka troligen varit
upphofvet till och utfört det listiga anslaget och sedan med
roån-nerna tåflat i Danskarnes nedgörande, förklaras lålt deraf, alt de
närmare omständigheterna af tilldragelserna i det inre af
Småland varit honom obekanta, kanske ock till en del med uppsåt
af honom blifvit förtegade såsom förnärmande för den Danska
krigsäran.
S5S* Hertig Knut Lavards son, hans namn Valdemar
(uppkallad med detta namn efler sin morfader Vladimir i
Ryssland), hade, kommen till vapenför ålder, i valet mellan Konung
Knut, sonen af hans faders mördare, och Sven, sonen af hans
faders håmnare, trädt på den sistnämndes sida, men omsider af
kärlek till Knuts halfisyster Sofia mer och mer närmat sig Knut,
som med begår omfattade delta tillfälle alt draga Valdemar på
sin sida, och till den ändan gaf sin halfsyster i hemgift en
tredjedel af sitt fädernearf. Knut och Valdemar, ehuru
uppmanade att åtfölja på härtåget till Småland och såsom låntagare äf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
